Reptiler - Artiklar RSS

Alla sajter inom iFokus

Wed, 03 Mar 2010 18:46:18 GMT

H�r kommer en kort presentation av alla sajter inom iFokus. Det �r en hel del sajter med olika inriktningar och intressen.

Adopterade iFokus
F�r oss som �r adopterade, du som funderar p� att adoptera, ni som har adopterat och alla som bara undrar hur det �r att adoptera eller vara adopterad.

Akvariefisk iFokus
St�llet f�r dig som tycker att akvarier ger en liten extra krydda p� tillvaron i livet. Har du akvarium, vill du skaffa, �r du bara nyfiken p� hur det fungerar, eller vilka fiskar som heter vad

Allergier iFokus
Har du n�gon slag av allergi eller k�nner n�gon som har. Vill du veta mer eller har du tips och r�d. H�r �r sajten som behandlar det stora problemet allergi.

Alternativbehandlingar iFokus
Fokuserar p� �sterl�ndsk visdom och kunskap, men�lyfter ocks�fram alternativa l�kemedel och kosmetika, som framst�llts av �rter.

Alternativfamiljen iFokus
F�r�er som �r�vuxna hetero- och homosexuella singlar och par som valt eller vill ut�ka familjen genom insemination, provr�rsbefruktning eller adoption eller genom att vara familjehem, st�dfamilj och jourfamilj. Sajten v�nder sig ocks� till singelf�r�ldrar.

Amugurumi iFokus
Sajten om Amigurumis, det vill s�ga virkade (eller stickade) mjuka djur och dockor. Tanken med den h�r sajten �r att skapa ett gemensamt forum f�r alla som �r intresserade av hantverket, vare sig man �r nyb�rjare eller veteran.

Andlig utveckling iFokus
H�r diskuteras allt som r�r den andliga utvecklingen och olika s�tt att se p� sj�len

Arabiska Fullblod iFokus
Denna sida �r till f�r dig som har arab eller helt enkelt gillar araber. Eller kanske bara �r nyfiken och vill veta mer om rasen?
Astrologi iFokus
Detta �r sidan f�r alla som intresserar sig f�r astrologi och horoskop.

Astronomi iFokus
H�r diskuterar vi rymden i d�tid, nutid och framtid. Du �r v�lkommen p� en resa�ut i universum genom cyberrymden

Bakverk iFokus
Tanken med den h�r sajten �r att�de som gillar att baka och pyssla med sugarcraft ska kunna samlas f�r att diskutera, dela med sig av recept samt f�/ge tips, r�d och inspiration. Om du bakar matbr�d, kakor, t�rtor, cupcakes eller lite av varje spelar ingen roll.

Barf iFokus

F�r oss som vill ge v�ra djur det d�r lilla extra! Barf st�r f�r Biologiskt Anpassad R� F�da, eller p� engelska Bones And Raw Food. Med andra ord inneb�r det att man kan g�ra eget foder till v�ra �lskade djur.

Barn iFokus
Sajten fr�mst f�r dig som har barn

Barnl�shet iFokus
Sajten �r inte bara f�r de som har en diagnos utan �ven f�r oss som l�ngtar efter barn men har sv�rt f�r att bli gravida (barnl�sa)�oavsett om det "bara" inte tar sig eller om det sker missfall

Belgisk j�ttekanin iFokus
Det��r h�r�lyckliga och stolta �gare, uppf�dare och/eller utst�llare av kaninrasen�belgisk j�tte�kan samlas och dela med sig av sina kunskaper och id�er. Sajten �r sj�lvklart �ven till f�r dig som �r intresserad av rasen eller kaniner i allm�nhet

Beroenden iFokus
Det finns m�nga m�nniskor som lider av n�gon form av beroende

Bichon iFokus
Inom bichonraserna/bichonsl�ktet finns det sammanlagt 6 raser:
Bichon Havanais, Bichon Fris�, Bichon Bolognese, Coton de Tul�ar, L�wchen och Malteser. Bichon iFokus �r till f�r�dig som gillar n�gon eller n�gra av dessa "bichonraser"

Bildredigering iFokus
M�tesplatsen f�r dig som �r intresserad av att l�ra dig mer om och dela med dig av kunskaper�om fotomanipulation, digital restaurering och retuschering av bilder

Blandrashundar iFokus
Denna sida �r till f�r dig som har blandrashund, renrasig hund utan stamtavla eller f�r dig som helt enkelt �r intresserad av blandraser. Givetvis �r �ven du som har renrasig hund med stamtavla ocks� v�lkommen som medlem

Bloggande iFokus
Den h�r sajten �r t�nkt f�r dig som vill starta en egen blogg eller redan har en. H�r �r det meningen att du ska kunna f� svar p� alla dina fr�gor som du har runt det som r�r bloggv�rden

Bodyart iFokus
Ett forum f�r dig som �lskar eller bnara gillar olika sorters bodymodifications

Bokstavsfolk iFokus
H�r diskuteras bokstavshandikapp, ADHD, Asperger, Tourettes och andra neurologiska handikapp

Brott iFokus

H�r kommer vi att diskutera juridik, lagar, brottsfall samt etik och moral. Vi ska vara ett st�d f�r brottsoffer, anh�riga till brottsoffer och kriminella samt kriminella som �nskar komma fr�n den kriminella banan

Brukshundraser iFokus
Hit �r alla v�lkomna b�de de med bruksras, annan renrasig och de med ej stambokf�rda hundar (�ven kallat blandras)

Burmilla iFokus
H�r�kommer�det att samlas s� mycket information som m�jligt om burmilla.�Tanken �r�att du som medlem ska dela med dig av dina erfarenheter av katter och av burmillorna i synnerhet

Cancer iFokus
Cancer �r en sv�r sjukdom.�H�r �r sidan�f�r alla som beh�ver r�d, st�d, eller tr�st, vare sig det g�ller en sj�lv eller n�gon annan, vare sig det g�ller aktuella problem, oro f�r framtiden, eller n�got i det f�rflutna.

Choklad iFokus
H�r��r sajten f�r dig som �lskar choklad. Kanske �r du intresserad av att ta del av recept, fakta eller du vill kanske bara prata lite med andra som ocks� gillar choklad

Connemaraponny iFokus
H�r diskuteras connemaraponnyn. Allt som har med rasen att g�ra, och lite till. Bolla tankar och funderingar kring hingstval, utst�llningsresultat och t�vlingar kanske? Hur f�rbereder man b�st sin connemara f�r till exempel tre�rstest?

Cornish Rex iFokus
Sajten d�r lyckliga, stolta �gare, uppf�dare och utst�llare av Cornish Rex kan samlas och dela med sig av sina kunskaper och id�er. Sajten �r sj�lvklart �ven till f�r dig som �r intresserad, men inte har n�gon Cornish

Datorn iFokus
Sajten f�r dig som gillar din dator eller f�r dig som med j�mna mellanrum avskyr din dator f�r att den inte fungerar som du vill att den ska. H�r �r samlingsplats f�r bl.a. problem, l�sningar och tips

Days of Our Lives iFokus

"Like the sand through the hourglas, so are the days of our lives". S� inleds varje avsnitt av serien Days of Our Lives (V�ra B�sta �r) som vi snackar om h�r

Devon Rex iFokus
H�r kan alla som �r �gda av en Devon, �r uppf�dare, utst�llare, intresserade och nyfikna dela med sig av erfarenheter, kunskap och tips och r�d. Alla �r givetvis v�lkomna man beh�ver inte vara devon�gare det r�cker gott att vara nyiken p� rasen

Diabetes iFokus
En community d�r vi som har diagnosen diabetes av vilken typ som helst ska kunna diskutera med varandra, utbyta erfarenheter, tips, gl�dje�mnen och annat. H�r ska man ocks� kunna diskutera kring anh�rigas fr�gor och undringar

Djurannonser iFokus
En sajt d�r alla s�ljes och k�pes djur samlas p� ett och samma st�lle. Sajten �r enbart f�r privatpersoner och ideella f�reningar, f�retag f�r betala f�r sin reklamplats.

Djurfoto iFokus
M�tesplats f�r�dig med intresse f�r foto med huvudinriktning p� djur! H�r har du m�jlighet att dela erfarenheter, utbyta id�er eller ocks� hj�lpa�varandra att utvecklas inom �mnet

Djurhem iFokus
Sidan d�r vi som har och jobbar i djurhem, djurskydd eller med heml�sa & utsatta djur p� n�got s�tt d�r vi kan samlas f�r att samarbeta, hj�lpa varann och framf�rallt hj�lpa djur som beh�ver hj�lp. Och det g�ller alla djur!

Djurparker iFokus
H�r�diskuterar vi allt som r�r djurparker under gemytliga och trevliga former

Djurtransport iFokus
Tanken bakom sajten �r att skapa en plats, d�r alla annonser om transporter av djur�kan samlas.�Med din hj�lp kan vi f� sajten till en levande plats, s� dra dig inte att skriva h�r

Dressyr iFokus
Denna sajt har skapats f�r alla oss med ett intresse f�r dressyr! Kanske du har ett nyv�ckt intresse eller har ridit/k�rt i m�nga �r?

Druid & Shaman iFokus
Druidismen g�r anspr�k p� att h�rstamma fr�n den keltiska mytologin men inte alla druider vill kalla druidismen f�r en religion

Dv�rgkaniner iFokus
H�r samlas vi som �lskar dessa raser eller bara har intresse av dem

Engelholmiana iFokus
"Engelholmiana i Fokus" �r en sajt med staden �ngelholm i centrum, men med utrymme f�r en hel del av det som angr�nsar

Engelskt Fullblod iFokus
H�r diskuterar vi allt som r�r det engelska fullblodet, b�de som ras och individ. Vi drar bland annat upp �mnen som avel, anv�ndningsomr�den, v�rd och sk�tsel, utbildning och mycket d�rtill - allt som h�r till rasen helt enkelt

Epilepsi iFokus
H�r pratas om epilepsi, sjukdomen och hur vardagen och arbetslivet fungerar. Hur man blir behandlad i samh�llet, av myndigheter, samt mycket annat. Djur och deras epilepsi tas ocks� upp, m�nga av deras symtom p�minner om m�nniskans

Epoker iFokus
H�r kommer du finna mycket inom historia, det�som gjorde livet vardagligt. H�r finns mode- och designhistoria, arkitektur m.m. Ta dig en titt och utforska sajten

Existens iFokus
Detta forum �r till f�r dig som �r s�kande, som funderar p� detta med livet.

Exotiska Djur iFokus
N�r man tittar runt p� internet s� kan man inte hitta en enda fungerande bra samlings st�lle �t andra lite udda djur. Jag hoppas att fler och fler som �ger eller �r nyfikna p� de lite mer udda exotiska djuren kommer att hitta hit i framtiden.

Fantasy iFokus
Den h�r sajten �r t�nkt f�r alla er som �lskar fantasy eller �r nyfikna och vill veta mer om denna breda genre. H�r �r platsen f�r dig som vill snacka fantasy inom alla genrer

Feng shui iFokus
Egen h�rd �r guld v�rd. Det gamla ordspr�ket som lyfter fram syftet med den h�r sajten. Ditt hem �r egentligen den enda plats d�r du vistas dagligen, som du har r�tt att utforma helt efter egen smak.

Fibromyalgi iFokus
Riktar uppm�rksamheten mot en sv�r sjukdom, som numera fler och fler lever med i dagens samh�lle

Film iFokus
Film �r n�got som alla kan relatera till och h�r kan�du diskutera allt fr�n gamla klassiker, kommande filmer, sk�despelare och regiss�rer

Filosofi iFokus
Tanken med denna sajt �r att vi ska kunna diskutera allt fr�n om glaset �r till h�lften tomt eller till h�lften fullt till diskussioner om de antika grekernas filosofier och precis allt annat som har med just filosofi att g�ra

Florist iFokus
P� Florist.ifokus finns floristelever, f�rdigutbildade florister och andra som tycker att blommor �r sp�nnande v�xter. Vi vill visa upp det vi kan och f� inspiraton av andra

Flugfiske iFokus
P� den h�r sajten samlas alla som p� ett eller annat s�tt �r intresserade av Flugfiske.�H�r kan man tipsa, diskutera och fr�ga om allt som r�r flugfisket

Fotboll iFokus
Sidan f�r dig som gillar fotboll i alla dess former

Foto iFokus
Vad g�r en bild bra och hur anv�nder man sin utrustning till att g�ra en bra bild? Det kr�vs inte att man har v�rsta kameran f�r att ta bra bilder utan det h�nger p� fotografen om en bild ska bli bra

Frivilligarbetare iFokus
Samlingsplatsen f�r dig som �r God man, st�dperson, f�rvaltare och f�rtroendeman m.fl.

Galopp iFokus

Den h�r sajten �r till f�r dig som �r aktiv i sporten eller bara gillar galopp. H�r kan du l�sa intressanta artiklar och knyta nya kontakter med galoppsverige. H�r diskuterar vi fullbloden, foder, tr�ning, t�vling och allt annat som har med sporten att g�ra

Gerbiler iFokus
Sajten f�r alla som �lskar gerbiler eller inte vet ett dugg om dem men vill veta mer. Du �r lika v�lkommen om du ��r uppf�dare med flera gerbil�r p� nacken eller om du �r nyb�rjare

Glamour iFokus

Glamour beh�vs i�livet oavsett om det �r i stora eller sm� m�tt m�r nog de flesta�bra av det. Sajten handlar om allt som k�nns som om det passar in h�r, dvs det�du tycker �r glamour�st, lyxigt och trevligt

Glaskonst iFokus
Den h�r sajten handlar om glaskonst - vilket �r ett mycket vitt begrepp

Goda Nyheter iFokus
P� Goda Nyheter, skriver vi om det som g�r v�ra liv glada

Gotlandsruss iFokus
Vill du l�sa intressanta artiklar och knyta nya kontakter med andra erfarna uppf�dare eller nyblivna �gare? D� kommer du att trivas p� denna sida

Gravid iFokus
F�r dig som g�r i v�ntans tider

Haflinger iFokus
H�rkan du st�lla fr�gor om Haflinger, tipsa och besvara, utan krav p� n�gon f�reningstillh�righet. Tillsammans utbyter vi erfarenheter, och hj�lps �t att l�sa problem. Oavsett om du �r �gare, eller bara r�kar gilla denna h�stras, s� �r du v�lkommen att delta i diskussionerna

Hamster iFokus
Forumet med v�nskap, gl�dje och intresse f�r hamster. H�r utbytes kunskap med varandra

HBT iFokus
HBT �r en f�rkortning f�r homosexuell, bisexuell och transsexuell.
Bli nu inte skraj och backa f�r det. Vi �r bara vanliga m�nniskor som bl�der om vi skadar oss och gr�ter n�r vi �r ledsna. Som du allts�.

Healing iFokus
Diskussioner om det andliga och mediala, TuiNa, massage, arkupressur, hypnos, regression, kinesiologi, chakrabalansering, energifl�desmassage, astrologi mm

Hemmet iFokus
G�r du t ex i renoveringstankar eller ska m�blera om s� f�r du tips och r�d h�r

Hemsidor iFokus
H�r diskuterar vi allt som r�r hemsidor och deras uppbyggnad. Du �r v�lkommen s�v�l som nyb�rjare som proffs, bara du har ett intresse f�r hemsidor

Hittekatter iFokus
Sajten som s�tter fokus p� de heml�sa och utsatta katterna, vilket �r en s� vanlig f�reteelse i Sverige att det blivit landets st�rsta djurskyddsproblem

Hockey iFokus
Sajten�tar upp det mesta som handlar om hockey, is-, inline-, bords- och landhockey, dam-, herr- och ungdomshockey samt bandy.�Du som inte kan n�got kan f�rhoppningsvis l�ra dig en del h�r

Humor iFokus
V�lkommen in p� en helt galen sida fullsp�ckad med humor.
Tanken med denna sajt �r att sprida gl�dje och skratt runt omkring oss. F�r alla beh�ver vi gl�dje och skratt i v�ra liv.

Hundar iFokus
P� denna sida ventileras allt om hundar

H�r iFokus
H�ret �r f�r�b�de m�n och kvinnor en stor del av utseendet, ofta t.o.m. en del av v�r personlighet. Genom att klippa, �ndra f�rg p� h�ret och experimentera med olika frisyrer�kan vi skapa en helt ny stil och ett annorlunda�utseende

H�lsa iFokus
H�lsan �r det viktigaste vi har. Att ta hand om sig �r livsn�dv�ndigt f�r att kunna klara livet

H�stfoto iFokus
Ett diskussionsforum f�r dig som �r intresserad av, eller nyfiken p�, h�stfotografering

H�sthoppning iFokus
Hoppning �r Sverige st�rsta ridgren med 60 procent av de som t�vlar. M�nga h�star �r av naturen goda hoppare, och b�de h�st och m�nniska brukar tycka �r det �r riktigt roligt

H�xor iFokus
Det h�r �r en sida f�r dig som hyser ett brinnande intresse f�r h�xkonst, gudinnor, �rtmagi, sp�domar, magi och annan mystik

H�rselskadade iFokus

Detta �r�sajten f�r dig med h�rselskada. H�r�diskuterar och debatterar vi allt mellan himmel och jord, men�med utg�ngspunkt fr�n h�rselskadades situation.

Igelkott iFokus
Igelkott Ifokus �r sajten�f�r dig som �lskar igelkottar. Inte bara v�ran�Svenska Igelkott�utan �ven v�ra tamigelkottar som springer runt�i v�ra hus och h�rjar och g�r en m�rk vinterdag ljus

Iller iFokus
Sajten f�r dig som �lskar illrar. Eller bara �r fundersam �ver vad det �r f�r djur. Kanske har�du h�rt alla f�rdomar om hur de luktar illa och framf�r allt hur de bits

Illuminati iFokus

Sajten behandlar �mnen som kan kallas konspirationsteorier, en del kallar det fakta. Den handlar om maktelit som�bakom kulisserna�styr vad som sker i v�rlden

Indianer iFokus
H�r kommer ni att finna information om de olika stammarna fr�n Nord-, Central- och Sydamerika. Allt fr�n hur de levde till deras kl�der och ritualer. Andra folkslag kan komma att tas upp p� sajten s� h�ll utkik!

iPhone iFokus
Det h�r �r sajten f�r dig som har en iPhone och vill ha tips p� hur du b�st kan ta vara p� m�jligheterna med din telefon. Du som inte �nnu har en iPhone �r givetvis ocks� v�lkommen

Irish Cob iFokus
H�r �r�en informations- och m�tesplats f�r alla er som har intresse i denna h�stras, oavsett om ni �r �gare, uppf�dare eller bara intresserade av att l�sa, se bilder och diskutera Irish Cob

Islandsh�st iFokus
F�r dig som har ett intresse f�r Gudarnas h�st. H�r�tar vi upp allt ifr�n hingstar och avel till t�vlingar och g�ngartsproblem

Jack Russell terrier

Det h�r �r sajten d�r stolta och lyckliga �gare, uppf�dare/utst�llare av hundrasen Jack Russell Terrier kan samlas och dela med sig av sina kunskaper och id�er. Den �r �ven till f�r�dig som inte �r �gare av rasen, men �r intresserad

Japan iFokus
Ett forum som har mycket information om Japan samlat p� ett och samma st�lle d�r ett enda klick ger er det mesta ni beh�ver veta

Jesus iFokus
Det finns m�nga kristna sajter p� internet och m�nga kristna kyrkor �ver hela v�rlden. Alla dessa pratar sj�lvklart om Jesus, men h�r pratas om Jesus som person

Jobb iFokus
Just nu g�r fler �n n�nsin arbetsl�sa och ungdomar kan s�ka jobb �r efter �r utan resultat, p� grund av att de inte har n�gon arbetslivserfarenhet men aldrig heller f�r chansen att skaffa sig n�gon! Men det �r inte bara ungdomar som g�r arbetsl�sa, �ven m�nga �ldre

Julen iFokus
Detta �r sajten f�r dig som g�rna h�ller p� med pyssel i f�rbindelse med julen. Kanske du �lskar att g�ra hemgjorda julklappar eller b�rjar riktig tidigt med planeringen

J�rnbruk iFokus
P� denna sajt �r tanken att vi f�rs�ker hitta de j�rnbruk och de personer som framg�ngsrikt - under flera sekler sett till att Sverige g�tt ifr�n att vara ett U-land till att vara ett I-land

J�ttekanin iFokus
H�r diskuterar vi allt�mellan himmel och�jord�vad som g�ller�J�ttekaniner. H�r kan du��ven hitta�en�hel del artiklar�om j�ttekaninen och dess sk�tsel och behov

Kanin iFokus
Sidan �r till f�r att�du ska kunna�l�sa och diskutera om allt du funderar �ver eller �r nyfiken p� som handlar om kaniner. Du �r lika v�lkommen�om du �r uppf�dare sedan m�nga �r tillbaka eller om du aldrig �gt en kanin i hela ditt liv

Kaninhoppning iFokus
Sajten f�r dig som redan h�ller p�, t�vlar aktivt, vill b�rja eller kanske bara �r intresserad av och vill veta mer om kaninhoppning

Kaspisk h�st iFokus

H�r diskuterar vi allt som r�r den Kaspiska h�sten. Vi diskuterar �mnen som avel, anv�ndningsomr�den, v�rd, sk�tsel, utbildning och mycket mer

Katter iFokus
H�r �r det t�nkt att alla kattintresserade skall kunna l�sa om och diskutera kring olika kattrelaterade �mnen med s�v�l nya som gamla eller som blivande katt�gare

Kattpolisen iFokus

Det finns 100 000 heml�sa katter i Sverige och m�nga f�rtvivlade katt�gare som s�ker sin katt. M�nga katter har aldrig blivit id-m�rkta och d� �r chansen att f� tillbaka sin katt v�ldigt liten. Men en bortsprungen katt �r inte borta - den finns, fast var?

Kennel iFokus
Tanken med detta forum �r att vi som har kennel ska kunna diskutera alla m�jliga saker som har med hunduppf�dning att g�ra med andra som ocks� vigt sitt liv �t detta.

Keramik iFokus
H�r�p� sajten ligger�fokus p� konsthantverksbiten som den ser ut f�r en hobby- eller studiokeramiker. Har du vidare intresse s� �r du lika v�lkommen i alla fall

Kolhydrater iFokus
Sajten f�r dig som �ter kolhydratreducerad kost eller funderar p� det

Konsumentmakt iFokus
Vart man kan v�nda sig och vilka r�ttigheter har man som konsument. Det var�s� den h�r sajten�f�ddes, en plats d�r man kan dela erfarenheter med andra och f� r�d, tips och st�d

Kost iFokus
Sidan d�r man hj�lper och st�ttar varandra till att �ta lite nyttigare och godare. En sida f�r allsidig och f�rgglad mat

Kvinna iFokus
Denna sajt v�nder sig till alla kvinnor i alla �ldrar.

Lantdjur iFokus
Sajten f�r dig som gillar lantdjur, bondg�rdar och landet. H�r pratar vi om allt som r�r v�ra lantdjur och g�rdar. B�de svenska klassiska lantdjur likv�l som "nya" lantdjur

Ledarhund iFokus
Hit �r alla�hundv�nner v�lkomna som har eller inte har ledarhund.
Syftet�med sajten �r att�sprida kunskap om hur det �r att ha ledarhund

Litteratur iFokus
Poesi, romaner, nutida & d�tida, historiska, svenska eller utl�ndska, alla �r v�lkomna. H�r kan du diskutera f�rfattare och b�cker mm

Livskvalitet iFokus
Detta �r en m�tesplats f�r dem som i gemenskap med andra vill ventilera allt det som g�r livet v�rt att leva

Mag- & Tarmsjukdomar
Sajten �r en m�tesplats f�r alla som �r intresserade av mag- och tarmsjukdomar men v�nder sig speciellt till dig som �r sjuk eller anh�rig. H�r kan du skriva om dina k�nslor, tankar och f�rhoppningar. Du kan st�lla fr�gor och kanske ge tips och r�d till andra i liknande situation

Maine Coon iFokus
Sajten f�r alla som f�der upp, �ger eller bara �lskar och �r intresserad av MCO katten

Marsvin iFokus
H�r alla v�lkomna att diskutera och avguda v�ra �lskade husdjur marsvin. Oavsett om man avlar, st�ller ut, har sina marsvin som s�llskapsdjur eller bara �lskar grannens h�rliga sm�djur s� har man hittat till r�tt sajt

Matbr�d iFokus
Det �r f� som kan motst� doften av nybakat br�d. H�r hos oss p� Matbr�d hittar du s�v�l snabba, enkla som mer avancerade br�drecept. Du kommer �ven kunna finna recept p� br�dbaserade matr�tter som sm�rg�st�rta och pizza

Matlust iFokus
Matlust �r den sj�lvklara sajten f�r alla som �r intresserade av mat. H�r pratar vi om vad som helst, som r�r mat - men hela tiden med matlust i fokus, och gl�djen i b�de matlagning och �tande

Medeltiden iFokus
Det h�r �r en sajt d�r�du som �r intresserad av medeltiden ska trivas, v�ga st�lla fr�gor och komma med synpunkter. M�ls�ttningen �r att skapa ett community med information och fr�gest�llningar om medeltiden

Miljon�r iFokus
H�r p� sajten kan du hitta m�nga tips hur man kan spara pengar och leva billigare. Att ha hamnat i en situation d�r man k�nner sig fattig �r inget man beh�ver sk�mmas f�r.

Milj� iFokus
Milj�medvetenheten i v�rt samh�lle �kar dag f�r dag, men �nnu �r det mycket som kan f�rb�ttras. D�rf�r har den h�r sidan skapats,�h�r diskuteras problemen, l�sningarna, nya r�n och allt annat som har med milj� att g�ra

Misshandel iFokus
Tanken �r att du som sitter i v�ldet ska kunna hitta halmstr�et till hj�lp h�r, du som kommit loss kan s�ka st�d h�r och att du som kommit �nnu l�ngre kan hj�lpa andra

Mobbing iFokus
Mobbing �r ett stort problem p� v�ra skolor och arbetsplatsaer�runt om i Sverige. H�r kan bl.a. f�r�ldrar och barn m�tas och f� st�d och r�d eller bara �sa ur sig sin frustration

Modellbygge iFokus
Den h�r sidan ska inspirera gammal som ung, tjej eller kille att b�rja med en hobby som ger s� mycket! H�r�finns det artiklar om hur man kommer ig�ng, val av modeller, m m.

Motor iFokus
Motor ifokus �r en sajt f�r alla oss motortokar runt om i landet. H�r huserar vi som �r stolta �ver v�ra fordon, oavsett om vi k�r en BMW av senaste �rsmodell, eller om vi �ker runt p� en gammal moped. H�r tr�ngs bilfolk med moped�lskare och skotertokar under samma tak

Motorcykel iFokus
Sajten f�r er med intresse f�r motorcyklar, �ven om ni inte �ger n�gon egen s� �r ni mycket v�lkomna. Vi �r h�r f�r att hj�lpa varandra, diskutera och f�r att visa nyttiga fakta om olika motorcyklar och allt annat som r�r det �mnet

Mus iFokus
Som mus�gare kan du h�r fokusera p� ditt musintresse, odla det och sprida det genom att diskutera med folk som delar ditt intresse, inh�mta kunskap, inspireras, ha kul och f� nya v�nner

Musik iFokus
sajten f�r alla som �r intresserade�av musik. Oavsett om du �r en inbiten h�rdrockare eller f�redrar lugna ballader, skall du k�nna dig v�lkommen att delta i diskussionerna

M�nv�sen iFokus
P� m�nv�sen hittar ni vampyrerna, varulvarna, �lvorna, N�cken, Skogsr�et och m�nga andra v�sen/f�reteelser inom folktro, mytologi och ockultism

Nattsudd iFokus
En samlingsplats f�r alla nattugglor som tycker det �r trevligt att spendera natten med att sitta uppe och prata med andra icke-sovande varelser som vampyrer och sp�ken...eller m�nniskor

Natural Horsemanship iFokus
Har du ett brinnande intresse f�r att l�ra dig om hur h�star fungerar mentalt? Vill du bara ha din h�st som kamrat och l�ra mer om hur du kan rida ut s�kert? Vill du h�lla h�st p� ett� s� naturligt s�tt som m�jligt? D� �r detta r�tt plats

New Forestponny iFokus
Platsen��r till f�r dig som vill tr�ffa nya m�nniskor inom rasen, kanske en uppf�dare, hingsth�llare och andra aktiva som engagerar sig i rasen

Norsk Skogkatt iFokus
H�r samlas stolta �gare, uppf�dare och utst�llare av Norsk Skogkatt och delar med sig av sina erfarenheter. Sajten �r givetvis �ven �ppen f�r dig som �nnu inte �ger en Norsk Skogkatt men som �nd� �r intresserad av rasen

Papegojor iFokus
H�r kan du hitta det mesta r�rande de mest f�rggranna f�gelarter som levt och lever p� v�ran planet.
Sajten �r till f�r att hj�lpa med faktarika artiklar, bilder och uppf�darlistor

Perser iFokus
H�r har�du chansen att diskutera Perser; problem, gl�dje�mnen, avel uppf�dning, utst�llning, ja you name it, h�r platsar allt. Inga fr�gor �r f�r dumma att st�lla, fr�gar man inte f�r man inget veta

Personlig utveckling iFokus
Sajten f�r dig som vill l�tta p� hj�rtat om tankar, k�nslor, reaktioner, attityder och v�ra handlingar. �mnen som behandlas �r bl.a. popul�r psykologi, filosofi, v�rt sanna jag och sj�lvf�rverkligande

Pilsnerfilm iFokus
Den h�r sajten �r till f�r�dig som gillar gamla filmer; 1930 - 40 och 50 tal och d� fr�mst pilsnerfilm. H�r diskuteras allt som r�r filmerna, sk�despelarna och milj�erna

Politik iFokus
Ett neutralt och partipolitiskt obundet community d�r alla kan tycka till om allt ifr�n skolmaten till vem som b�r bli president i USA

Ponnytrav iFokus
H�r finner Du en komplett m�tesplats f�r alla som gillar ponnytrav

Proveniens iFokus
Proveniens betyder h�rkomst eller ursprung, och tanken bakom�den h�r sajten��r att samla m�nniskor med lite olika intresseomr�den men med ett gemensamt - intresset f�r det bakomliggande, historien - "h�rkomsten"

Psykologi iFokus
Psykologi iFokus �r som ett stort knytkalas, d�r alla medlemmar �r v�ldigt viktiga. Man f�r ha med sig vad som helst hit, men det �r heller inget krav att man har n�got speciellt med sig.

Pyssel iFokus
H�r diskuteras allt mellan himmel och jord som r�r pyssel.�H�r inspirerar�man�varandra och hj�lps �t att utvecklas

Ragdoll iFokus
Detta forum �r meningen att fungera som en samlingsplats f�r alla som �r intresserade av Ragdoll.

Reklam iFokus
Fr�n det att vi vaknar p� morgonen till dess att vi l�gger huvudet p� kudden p� kv�llen omges vi av reklam. I tidningar, p� TV, p� v�g till och fr�n jobbet, och inte minst h�r p� Internet. H�r �r, med n�gra f� undantag, allt som har med reklam att g�ra till�tet

Relationer iFokus
H�r diskuteras relationer mellan man och kvinna, mellan v�nner, arbetskamrater och mellan f�r�ldrar och barn

Reptiler iFokus
Som reptil�gare kan du h�r fokusera p� ditt reptilintresse, odla det och sprida det genom att diskutera med folk som delar ditt intresse, inh�mta kunskap, inspireras, ha kul och f� nya v�nner

Resor iFokus
Resor kan vara l�nga, korta, lugna, �ventyrliga, romantiska, dramatiska, h�rliga, hemska...men oavsett hur de �r s� genererar de of�rgl�mliga minnen. Detta och mycket annat�st�r i fokus�p� den h�r sajten

Retriever iFokus
H�r s�tter vi fokus p� Retrieverraserna. Vi delar kunskap, gl�dje och sorg med varandra, samt tr�nings-, t�vlings-�och utst�llningstips och resultat.

Reumatism iFokus
H�r ska�folk med reumatiska problem kunna tr�ffas p�, och utbyta erfarenheter och tips.�Du �r v�lkommen som medlem, �ven om du inte �r reumatiker sj�lv. Du kanske har en familjemedlem eller en v�n som har det, och vill veta mer om vad det �r?

Ridsport iFokus
H�r pratas om ridsporten och det som ligger alla h�r varmt om hj�rtat�- h�sten! Givetvis s� blir det en hel del annat sm�tt och gott om andra trevliga saker

Ridtravare iFokus
Ridtravare iFokus �r forumet f�r oss med intresse f�r ridtravare och deras speciella drag.

R�ttor iFokus
Det h�r �r sidan f�r alla som �ger, eller helt enkelt vill veta mer om r�ttor. H�r kan du diskutera allt som har med detta underbara husdjur att g�ra

R�relsehinder iFokus
H�r tas olika fr�gor upp som ber�r dem med olika typer av r�relsehinder

Science Fiction iFokus
Science Fiction �r s� mycket mer �n Star Wars och Star Trek. Det �r ett stort omr�de. Fr�mst t�nker man p� Sci-Fi filmer men �ven id�er om hur framtiden kommer att se ut faller inom ramen f�r Science Fiction. �ven en hel del historia passar in h�r hos oss ocks�

Scrapbooking iFokus
H�r pratar vi sj�lvklart scrapbooking och kortmakeri men �ven altering, decos, ATC:er och Inchies kommer avhandlas. Bland �mnena finns allt fr�n tips till nyb�rjare till distressing och allsk�ns stansmaskiner

Sheltie iFokus
Den h�r sajten �r till f�r alla sheltie �lskare och du som har en shetland sheepdog hund. H�r kan du dela dina kunskaper och samtidigt skaffa dig nya kunskaper om rasen shetland sheepdog

Shetlandsponny iFokus
Denna sida �r till f�r alla de som vill veta mer och prata om Shetlandsponnyer

Siames iFokus
Den sj�lvklara tr�ffpunkten f�r oss som �lskar katter av orientaliskt ursprung

Singelf�r�ldrar iFokus
Detta �r forumet f�r dig som �r singelf�r�lder och har ett eller flera barn.

Skolv�gran iFokus
Sajten f�r dig som har barn som av en eller annan anledningen inte vill g� till skolan

Skrivlust iFokus
Detta community �r till f�r journalister, frilansare, redakt�rer, skribenter, poeter, manusf�rfattare�och alla andra som �r intresserade av att prata om skrivande, texter och allt omkringr�rande

Smyckestillverkning iFokus
Platsen d�r de enda dumma fr�gorna �r de som inte st�lls. H�r kan man l�sa om p�rlbroderi, peyote ja alla s�tt att sy med p�rlor. Vi tar upp de olika p�rlsorterna, de olika teknikerna och allt som har med smycken att g�ra.

Sommar iFokus
Det h�r �r sajten f�r alla som �lskar den underbara �rstid!

Sorg iFokus
H�r��r det meningen att vi som har mist n�gon�anh�rig som �r partner, barn, sl�kting, v�n eller n�got husdjur�ska kunna f� st�d och r�d ifr�n andra som sitter i samma b�t som en sj�lv.

Speedway iFokus
Vr�let fr�n motorerna, metanoldoften, myllret av publik, st�mningen och gruset som sprutar i kurvorna. Det �r speedway det. Den h�r sajten �r f�r alla som gillar det som h�r speedway till

Spetsar & urhundar iFokus

Det h�r �r sajten f�r alla oss som �lskar dessa underbara hundar!H�r kan vi diskutera allt fr�n genetik och avel till beteende och olika aktiviteter. Eller dela med oss av erfarenheter, tankar och vackra bilder

Sphynx iFokus
En m�tesplats f�r m�nniskor med samma intresse - nakenkatterna. D�r man kan st�tta och r�dfr�ga varandra. H�r kan ocks� du som vill l�ra dig mera om de olika raserna, Sphynx, Don Sphynx och Peterbald, f� hj�lp och information

Sp�kbilder iFokus

Har du n�gon g�ng f�tt med en orb p� bild eller h�rt talas om dom och funderat �ver vad det �r? Kanske fick du med ett of�rklarligt ansikte p� bild en g�ng och vill f� en f�rklaring? Fascineras du av det of�rklarliga? D� �r detta sidan f�r dig

Starta eget iFokus
En�svensk m�tesplats f�r dig som har startat eller t�nker starta eget f�retag. H�r hittar du som bes�kare information, r�d, tips, id�er och inspiration kring att starta och driva eget f�retag

Stroke iFokus
Sajten f�r oss drabbade, och alla som lever i v�r n�rhet. Stroke �r en vanlig sjukdom i landet, omkring 30 000 svenskar f�r stroke varje �r. Var sjuttonde minut drabbas en person!

Studier iFokus

Svensk natur iFokus
Den h�r sajten handlar om den svenska naturen, v�xter och djur - allt som har med Sveriges natur att g�ra

Sv�ra tider iFokus
Vi riktar oss till personer som har det jobbigt och m�r d�ligt. Man m�r inte b�ttre att b�ra p� en tung ryggs�ck s� h�r kan man skriva av sig allt fr�n k�nslor till allt m�jlig

Synskadade iFokus
H�r debatteras hur det �r att leva med synskador. Problem som den synskadade st�ter p� i vardagslivet. H�r �r platsen f�r dig som inte har synproblem, men vill veta mer eller har anh�rig eller kamrat med synproblem

Tarot iFokus
Om vanliga kort kan ber�tta om h�ndelser s� kan tarotkorten g� p� djupet och bortom sj�lva h�ndelsen genom att ge insikt om varf�r h�ndelsen sker

Teckning iFokus
Tycker du om att rita och m�la? �r du nyb�rjare p� att teckna? Eller kanske proffs? D� har du kommit till r�tt st�lle!�Det h�r �r�sajten som riktar in sig p� just teckning/m�lning och olika tekniker

Teddykaniner iFokus
I en tid d� dem teddyp�lsade kaninerna blir allt vanligare beh�vs ett forum. Ett forum d�r alla kan byta erfarenhet. D�r ingen fr�ga �r f�r dum. D�r den mest erfarne uppf�daren �r lika v�lkommen som dig som kanske inte ens har 1 kanin. Allt som kr�vs �r ett intresse f�r teddykaniner

Textilhantverk iFokus
Den h�r sajten ger b�de fr�gor och svar om textilhantverk. Att prata med likasinnade och inspireras. Dela med sig av id�er

The Sims iFokus
P� denna sajt s� diskuterar vi de popul�ra spelen, The Sims!

Ton�ringar iFokus
Detta �r ett forum som v�nder sig till f�r�ldrar med ton�ringar. Ton�ringar �r ocks� v�lkomna

Trackmania iFokus
H�r kan du tr�ffa andra som spelar Trackmania och f� tips om hur du ska f�rb�ttra ditt k�rande. Vi skriver �ven om nyheter och annat sm�tt och gott som du som spelare har anv�ndning f�r

Trav iFokus
Sajten �r till f�r alla oss som gillar trav. H�r ska vi samla tips och s�kra vinnare. Att vinna p� trav �r inte sv�rt om tillsammans hj�lps �t att hitta de r�tta dragen. H�r pratar vi ocks� om sj�lva travsporten

Tr�dsl�jd iFokus
Det��r ganska m�nga som �r "tr�dgalna" och den h�r sajten ska fungera som en samlingsplats d�r vi kan utbyta tips och id�er, visa upp v�ra alster och hj�lpa och inspirera varandra.

Tr�dg�rd iFokus
Hit��r alla v�lkomna som�f�rs�ker f� plantor att v�xa i tr�dg�rd, krukor och p� balkong! Potatis, persikor och pimpineller mm

TV iFokus
Denna sajt v�nder sig till alla m�nniskor som har n�gon form av relation till sin TV. H�r kan vi diskutera v�ra favoritserier, tabl�erna, s�porna, dokument�rerna, kanalerna och allt annat som �r kopplat till denna, nu mer, platta burk

TV-spel iFokus
H�r�kan alla, oavsett �lder, diskutera tv-spel under ordnade former och med en mer avslappnad attityd.

Twilight iFokus
H�r p� Twilight iFokus koncentererar vi oss dock inte enbart p� filmerna - utan p� allting som r�r �mnet. Detta inkluderar b�ckerna, filmerna, sk�despelarna, karakt�rerna, f�rfattaren och mycket, mycket mer om The Twilight Saga

T�vlingshundar iFokus
Hit �r duv�lkomn oavsett vad du har f�r hund och erfarenheter. Alla har n�gonting att l�ra sig och h�r byter vi kunskaper med varandra inom hundens alla tr�nings- och t�vlingsomr�den

Undulater iFokus
Undulater iFokus �r en sajt f�r dig som har ett brinnande intresse f�r undulater, men �ven f�r dig som vill veta mer, har haft eller kanske funderar p� att skaffa just undulater.

Utomjordiskt iFokus

Platsen f�r dig som k�nner en dragning och en�djup samh�righet med rymden, universum och alla dess mysterier. Platsen f�r�dig som tror, och�f�r dig�som vill tro

Vallhundar iFokus
Hit �r alla med vallhundar v�lkomna vare sig du vallar�med din hund eller om du aktiverar din hund p� annat vis. H�r ska du kunna hitta svar p� dina fr�gor eller hj�lpa n�gon annan

Vegan iFokus
En sida om vegansk kost b�de f�r nyb�rjare, erfarna eller bara f�r nyfikna. Ni finner �ven veganska recept p� f�rr�tter, varmr�tter och efterr�tter utan mj�lk och �gg. Hur det �r att leva som vegan och vilka komplikationer man kan st�ta p� om man ska ut och �ta

Vegetariskt iFokus
H�r vill vi att alla som har funderingar runt gr�n kost och gr�n livsstil ska kunna diskutera och l�ra sig mer.

Viktminskning iFokus
H�r�hoppas vi att vi tillsammans kan hj�lpa varandra att n� v�r idealvikt

Vilda V�stern iFokus
H�r kan vi som �r intresserade av�Vilda V�stern�och de amerikanska pionj�rerna tr�ffas och trivas. H�r kan vi skriva och diskutera allt som har med vilda�v�stern att g�ra. Revolverm�n, pionj�rer, romantiken, cowboys,�indiarner, kvinnor

Vin iFokus
Syftet med sajten �r att�du ska kunna komma in h�r och diskutera �mnet vin och det som h�r till. Det har ingen betydelse om du kan n�got om vin eller ej, du �r v�lkommen oavsett

Welshponny iFokus
H�r diskuterar vi allt som r�r welshponnyn mellan himmel och jord. Det kan vara t�vling, utst�llning, avel eller sm� historier ifr�n vardagen som f�rgyller en stund och f�r oss att le

Westernridning iFokus
Har du n�got intresse av westernridning passar du bra in h�r oavsett om du t�vlar eller om du bara rider p� hobbyniv�. Eller kanske kollar du in f�r att f� l�ra dig lite mer om n�gonting som f�ngat ditt intresse?

Whisky iFokus
P� denna sajt ska vi f�rs�ka sprida b�de lite historia och tips om whisky, eller heter det whiskey? Inget �r fel - beroende p� var man bor i v�rlden

World of Warcraft iFokus
H�r kan�man p� svenska diskutera olika �mnen inom detta spel som till exempel taktiker inom instanser, raider. hj�lp med olika questar och allm�n hj�lp med spelet

�ngestsjukdomar iFokus
Sajten om �ngestsjukdomar. H�r kan drabbade, anh�riga, v�nner och folk som bara �r intresserade st�tta varandra.

�tst�rningar iFokus
Det h�r �r en sajt som�fr�mst v�nder sig till dig som �r sjuk eller har varit det i n�gon form av �tst�rning. Anh�riga till personer som �r drabbade �r ocks� sj�lvklart hj�rtligt v�lkomna

�l iFokus
Genom att l�sa v�ra artiklar och delta i diskussionerna kommer du s�kert att l�ra dig en hel del om just �l, och kanske har just du ett str� att dra till stacken

�vernaturligt iFokus
Det finns ett v�ldigt stort intresse f�r allt inom andlighet, Medium�och�det �vernaturliga. H�r �r m�tesplatsen f�r alla som �r intresserade.

Artikeln �r skriven av LeffeD sajtv�rd f�r Hockey iFokus och Speedway iFokus och l�nad med tillst�nd.

�

Hussyrsa (Acheta domesticus)

Thu, 25 Feb 2010 18:32:38 GMT

Hussyrsa (Acheta domesticus) �r en art i insektsordningen hoppr�tvingar som tillh�r familjen syrsor.

Hussyrsan har en kroppsl�ngd p� 16 till 20 millimeter, l�nga antenner och kraftiga ben. Flygvingarna �r v�lutvecklade, men den flyger i regel inte s� ofta och vanligen bara vid gynnsamma temperaturer. Grundf�rgen p� kroppen �r gulbrunaktig och p� huvudet och halssk�lden finns svarta teckningar. Till levnadss�ttet �r den en omnivor som fr�mst �r aktiv p� natten. Hanen stridulerar, det vill s�ga spelar, f�r att locka till sig honor. S�ngen anses ofta p�minna om ett svagt sm�f�gelskvittrande.

Ursprungligen h�rstammar hussyrsan troligen fr�n Nordafrika och Fr�mre Asien, men med m�nniskans hj�lp har den med tiden spridit sig till m�nga andra delar av v�rlden. Till Europa kom den under antiken. P� 1500-talet omskrivs den i tysk naturhistoria. Man k�nner inte till n�r den kom till Sverige, men arten f�rekom s� l�ngt upp som i Norrland redan p� Carl von Linn�s tid. P� s� nordliga breddgrader som i Sverige f�rekommer dock arten vanligen inomhus eller i avfallsh�gar, d� den inte �r anpassad f�r att klara kyla.

Artikeln anv�nder sig utav Wikipedias artikel om hussyrsan.

H�mtad 2010-02-25

Ang. k�p och s�lj samt omplacering

Sat, 20 Feb 2010 12:27:16 GMT

F�r att bes�kare l�ttare ska finna vad som annonseras s� ska detta f�ljas. Annonser som inte f�ljer detta kommer att tas bort.

Nu har jag flyttat alla annonser f�r k�p & s�lj till kategorin 23: Reptilshopen. N�r ni har f�tt era djur eller tillbeh�r s�lda eller k�pt det ni s�ker s� meddela det i eran tr�d s� den tr�den kan l�sas.

N�r det g�ller omplacering s� placeras dessa annonser under kategorin 24: Omplacering, �ven d�r kan ni meddela n�r djuret har hittat ett nytt hem s� att tr�den kan l�sas.

From nu s� vill jag att alla nya annonser ska skrivas enligt f�ljande i rubriken:

K: "Vad som k�pes"

S: "Vad som s�ljes"

Detta f�r att det ska bli enklare att finna det man s�ker efter, om inte annonsen f�ljer dessa krav kommer annonsen att tas bort.

Ni kan �ven g� in p� Djurannonser iFokus och l�gga in eran annons d�r.

Skulle ni beh�va transporthj�lp kan det annonseras under kategorin 25: Transport samt p� Djurtransport iFokus.

K st�r f�r k�pes och S f�r s�ljes.

Alla tr�dar att "tar emot" kommer att tas bort med omedelbar verkan av sajtv�rd eller n�gon av dennes medarbetare. Jag som sajtv�rd tolererar inte tiggeri.

Samt alla annonser om djur som bortsk�nkes kommer �ven dessa att tas bort.

Andr�as Sandberg
Sajtv�rd Reptiler iFokus

Kragagam (Chlamydosaurus kingii)

Tue, 05 Jan 2010 14:50:10 GMT

Kragagamen (Chlamydosaurus kingii) �r en art i familjen agamer, som lever i norra Australien och den sydliga delen av Nya Guinea.

�dlan �r k�nd f�r sin stora hudflik runt nacken. Kragen ligger vanligen nedf�lld, men vid parningsuppvaktningen eller n�r den blir hotad f�ller den ut kragen, samtidig som den sp�rrar upp sitt gula gap. Detta ska skr�mma iv�g angripare. Kragagamen �r �ven bekant f�r att d� och d� resa sig och springa p� bakbenen. Kragagamen v�ger 500 gram. Den har v�ldigt sm� men vassa t�nder, som �r perfekta n�r den f�ngar sitt byte.

Kragagamen betraktas som symbol f�r Australien, d�r den �r det mest k�nda kr�ldjuret. De finns avbildade p� australiensiska valutan och p� frim�rken.

F�rr i tiden kallades kragagamen f�r drak�dla p� svenska, men detta �r numera f�rbeh�llet sl�ktet Draco.

�

K�lla: Wikipedias artikel om Kragagam 2010-01-05

Foto: Wikimedia Anv�ndare:�Factumquintus 2010-01-05

iFokus betalfunktioner!

Fri, 25 Sep 2009 21:47:27 GMT

I denna artikel f�r du information om de olika betalfunktionerna p� iFokus. Vilka de �r, vad de kostar och vad du f�r ut av dem.

Varf�r betalfunktioner?

Att driva ett s� stort n�tverk som iFokus �r inte gratis och iFokus v�xer och utvecklas hela tiden, det tillkommer fler sajter, fler medlemmar och fler funktioner. Detta inneb�r att det �ven kr�vs bland annat fler och st�rre servrar, folk som jobbar med utvecklingen och servicen av iFokus och mycket annat som kostar pengar.

iFokus finansieras dels av den reklam som finns p� sajterna och dels genom att vi som �r medlemmar p� iFokus k�per dessa extra funktioner.

iFokus Plus

Pris och best�llning

iFokus Plus kostar 50 kr/kvartal (3 m�nader) (+ eventuell operat�rsavgift).

F�r att best�lla iFokus Plus skickar du ett sms till 72550. I sms:et skriver du: IFOKUS�PLUS�anv�ndarnamn (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn).

iFokus Plus uppdateras inte automatiskt efter utg�ngen period och ingenting dras automatiskt fr�n ditt telefonkort/abonnemang, du kan d�remot enkelt best�lla flera perioder p� samma g�ng genom att skicka best�llnings-sms flera g�nger.

Vad ing�r i iFokus Plus?

D� du best�ller iFokus Plus s� f�r du bland annat detta:

O�ndligt stor Inkorg. Skicka och ta emot precis hur m�nga privata meddelande som helst.
Bifoga filer i privata meddelanden. Skicka bilder och filer till dina v�nner i privata meddelanden.
Anpassa personliga sajten. L�gga in eget sidhuvud och anpassa f�rger p� personliga sajten.
Stor avatar. F� en fyra g�nger s� stor avatar.
Signatur. Visa en signatur i dina inl�gg, privata meddelanden och g�stboksinl�gg.
Fler fotoalbum. Organisera dina bilder i olika album.
Mer utrymme i ditt fotoalbum. Varje g�ng du f�rl�nger ditt Plus-medlemskap f�r du 1 MB extra utrymme f�r dina bilder.
Visa bilder direkt i inl�gg och kommentarer. Visa dina bilder direkt i inl�gget i forumet.
M�jlighet att ta bort inl�gg fr�n listan "Mina inl�gg" s� att de inte visas d�r �ven om det kommer nya kommentarer.
Och mer... Vi kommer fram�ver att l�gga till m�nga fler funktioner till iFokus Plus.

iFokus Minus

Pris och best�llning

iFokus Minus kostar 20 kr/m�nad (+ eventuell operat�rsavgift) och best�lls genom att du skickar ett sms med texten IFOKUS�MINUS�anv�ndarnamn (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.

iFokus Minus uppdateras inte automatiskt efter utg�ngen period och ingenting dras automatiskt fr�n ditt telefonkort/abonnemang, du kan d�remot enkelt best�lla flera perioder p� samma g�ng genom att skicka best�llnings-sms flera g�nger.

Vad �r iFokus Minus?

iFokus Minus �r en betalfunktion som inneb�r att du betalar f�r att slippa reklamen som finns p� iFokus. En annan trevlig sak med att ha iFokus Minus �r att rutan till h�ger med "Mina sajter" blir st�rre.

Stor avatar

Pris och best�llning

Stor avatar kostar 30 kr (+ eventuell operat�rsavgift) och har inget utg�ngsdatum utan finns kvar s� l�nge du har samma anv�ndare p� iFokus. Stor avatar best�ller du genom att skicka ett sms med texten IFOKUS�AVATAR�anv�ndarman (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.

Vad f�r jag d� jag best�ller stor avatar?

Om du vill ha en stor avatar men inte �r intresserad av de andra funktionerna som man f�r med iFokus Plus s� �r detta funktionen f�r dig!

Den vanliga avatarens storlek �r 32 x 32 pixlar, den stora avataren �r fyra g�nger s� stor allts� 64 x 64 pixlar.

En avatar �r den bild som finns bredvid alla foruminl�gg, kommentarer, g�stboksinl�gg, PM, mm som du skriver.

St�rre fotoalbum

Pris och best�llning

Mer utrymme i ditt fotoalbum kostar 10 kr (+ eventuell operat�rsavgift) f�r 10 MB och detta best�ller du genom att skicka texten IFOKUS�SPACE�anv�ndarman (ist�llet f�r ordet "anv�ndarnamn" s� skriver du ditt eget anv�ndarnamn) till nummer 72550.

Vad f�r jag d� jag best�ller st�rre fotoalbum?

F�r varje 10 kronor som du betalar in s� f�r du 10 MB extra utrymme i fotoalbumet p� din personliga sajt.

Om du st�ter p� n�got problem med n�gon av funktionerna s� kan du f� hj�lp med detta p� Support iFokus

K�lla: http://ifokus.se

Skrivet av AnneN

Pacmangroda, (Ceratophrys omata)

Fri, 11 Sep 2009 11:51:17 GMT

Ceratophrys �r ett sl�kte av grodor i familjen Tandpaddor, underfamilj Ceratophryinae.

De �r ocks� k�nda som sydamerikanska behornade grodor samt pacman grodor p� grund av deras karakt�ristiska stora mun och underliv, vilket liknar videospel karakt�r Pac-Man.

K�nskiljnader

Honan kommer inte "kvittra", eller "kraxa", medan en manlig exemplar av samma art kommer. M�n ofta har uppt�ckt kistor. M�n kommer ocks� ibland ha kuddar p� sina framben under parningss�songen (dessa �r mycket sv�rt att se �nd�).

I f�ngenskap

I f�ngenskap kan dessa grodor leva i en 10 liters akvarium f�r hela sitt liv.De b�r ges grunt vatten, l�s substrat (t.ex. kokosn�t skalet fiber), och g�mst�llen. De kommer ofta t�ckta med substrat eller bara sitta bel�tet i vattnet. Pacmans b�r duschas dagligen f�r att s�kerst�lla korrekt fuktighet. Temperaturen skall h�llas mellan 75 � och 80 � Fahrenheit (24 � till 27 � C) under dagen, tappar ett par grader p� natten. De kan matas syrsor, daggmaskar, silkesmaskar, maskar Phoenix, butterworms, och ibland guppy, m�ss och waxworms. Mj�lmask och superworms b�r inte ges till dem p� grund av sin h�rda chitinous skal.

Livsl�ngd

Den genomsnittliga livsl�ngden f�r en Pacman groda i naturen varierar mellan 1 och 4 �r, men i f�ngenskap och som s�llskapsdjur, beroende p� diet, kan de leva 6 till 10 �r och �nnu l�ngre tid.

F�da

De �r glupska �tare, ofta �ter insekter, sm� d�ggdjur (till exempel m�ss), fisk, andra grodor och sm� kr�ldjur. En fullvuxen hona argentinsk horn groda (honor �r i allm�nhet st�rre �n hanarna) l�tt kan �ta en vuxen r�tta.

�ven om dessa grodor kan sv�lja djur n�stan halva sin storlek, f�rs�ker de ibland att �ta saker st�rre �n de �r. En rad med vassa t�nder i �verk�ken g�r det n�stan om�jligt f�r dem att frig�ra byte efter att ha tagit det i sin mun, i vissa fall lett till d�den genom kv�vning.

Pacman grodarter

Ceratophrys aurita
Ceratophrys calcarata
Ceratophrys cornuta (Surinam horn groda)
Ceratophrys cranwelli (Cranwell's horn groda)
Ceratophrys joazeirensis
Ceratophrys ornata (Argentinsk horn groda)
Ceratophrys stolzmanni
Ceratophrys testudo

Foto: Wikimedia Commons

Artikeln anv�nder sig utav wikipedias engelska artikel om Packan grodan och �r �versatt med hj�lp av google translate.

Artikeln �r h�mtad 090911.

Foto: Wikimedia Commons

V�rtormar, (Acrochordidae)

Mon, 07 Sep 2009 21:53:27 GMT

V�rtormar (Acrochordidae) �r en familj i kr�ldjursunderordningen ormar som best�r av ett enda sl�kte, Acrochordus, med tre arter.

Dessa �r Arafurav�rtorm (Acrochordus arafurae), liten v�rtorm (Acrochordus granulatus) och Javav�rtorm (Acrochordus javanicus).

K�nnetecken

Ett s�rskilt k�nnetecken f�r v�rtormarna �r skinnets utseende. Detta �r p�sigt och ser ut att vara flera storlekar f�r stort f�r ormen. De saknar st�rre fj�ll p� kroppen som andra ormar har. Fj�llen �r ist�llet mer som v�rtor och det �r fr�n detta familjen har f�tt sitt namn.

Utbredning

V�rtormar f�rekommer i Indien, Australien och Sydostasien. De lever i varma, grunda tropiska vatten, i s�tvattensmilj�er som sj�ar, tr�sk, dammar och flodsystem, eller i brackvattenmilj�er, som flodmynningar. Den mindre v�rtormen har �ven hittats i saltvatten.

Levnadss�tt

V�rtormar �r anpassade till ett liv i vattnet och �r i h�g utstr�ckning vattenlevande. De kan ofta tillbringa l�nga perioder under vattnet och h�lla andan i flera timmar. Djuren �ter och jagar p� natten, och under dagen g�mmer de sig i v�xtligheten eller bland stenar. De �r snabba i vatten men mycket klumpiga p� land. De jagar genom att l�gga sig i bakh�ll f�r sina byten, som fr�mst best�r av fiskar. Genom sitt speciella skinn kan de l�ttare h�lla kvar bytet.

Hot

V�rtormar blir alltmer ovanliga, fr�mst p� grund av att deras skinn bland annat anv�nds till att g�ra handv�skor. F�rs�k att h�lla dem i f�ngenskap har gjorts, men utan st�rre framg�ng.

Denna artikel anv�nder sig utav wikipedias artikel om V�rtormar, h�mtad 09-09-07.

Mullvadssnok, (Pseudaspis cana)

Mon, 24 Aug 2009 18:52:30 GMT

Mullvadssnok (Pseudaspis cana) �r en art i familjen snokar och den enda arten i sl�ktet Pseudaspis. Djuret f�rekommer i st�rre delar av s�dra Afrika.

K�nnetecken

Individernas storlek och f�rgteckning varierar beroende p� levnadsomr�det. Individer som lever l�ngre s�derut �r vanligen svarta medan nordliga individer �r bruna, gr�a, r�daktiga eller gula. Ungdjur �r enhetligt bruna med m�rkbruna fl�ckar. Undersidan �r vanligen ljusare och ibland vitaktig. Vuxna djur n�r en l�ngd mellan 100 och 200 centimeter. �verg�ngen mellan huvudet och b�len �r n�stan j�mn. Nosen �r lite tillplattad.

Utbredning och habitat

Arten f�rekommer i Zimbabwe, Namibia, Botswana och Sydafrika. Den lever i olika habitat. Ofta f�ljer de efter sina byten och d�rf�r hittas de vanligen i odlade regioner.

Levnadss�tt

Som namnet antyder vistas arten ofta under jorden. Fr�mst �r det ungdjur som g�mmer sig i marken. Ofta bor ormen i bon av gnagare som den f�rst d�dat. Vuxna individer jagar guldmullvadar, m�ss, r�ttor eller andra mindre d�ggdjur. Ibland �ter ormen f�glar och deras �gg. Ungdjur livn�r sig huvudsakligen av �dlor. Trots artens gr�vande levnadss�tt har den bra f�rm�ga att kl�ttra och simma.

Mullvadssnok jagar aktivt och f�rf�ljer sina byten. Sedan kv�vs offret. I vissa fall g�mmer sig ormen i jorden och v�ntar p� gnagare eller andra byten. �r offret tillr�cklitg n�ra kommer ormen blixtsnabbt fram. Blir ormen hotad �r den i b�rjan passiv och f�rs�ker fly. �r det inte m�jligt blir mullvadssoken aggressiv och utst�ter hotande l�ten. D�rf�r f�rv�xlas djuret ibland med pufform, arter av sl�ktet Echis eller kapkobra.

Fortplantning

Under parningstiden uppst�r h�ftiga strider mellan hannarna om r�tten att para sig. Ofta resulterar striderna i blodiga s�r n�r ormarna biter varandra med sina l�nga t�nder.

I motsats till flera andra snokar �r mullvadssnoken vivipar, den f�der allts� fullt utvecklade ungar. Beroende p� storlek har honor 30 till 50 ungar per kull. I ett undantagsfall som registrerades i Londons zoo hade en hona 95 ungar vid samma kull. Ungdjuren �r vid f�delsen 20 till 30 centimeter l�nga.

Artikeln anv�nder sig utav wikipedias artikel om Mullvadssnoken 090824.

Foto: Wikimedia Commons

Moriska landsk�ldpaddan (Testudo graeca ibera)

Sat, 22 Aug 2009 00:37:49 GMT

Den moriska landsk�ldpaddan (Testudo graeca ibera) liknar mycket den grekiska landsk�ldpaddan till utseendet.

De skillnader som finns �r att den moriska landsk�ldpaddan har en utv�xt p� sina bakben och att den ovanf�r svansen har en platta som �r helt sl�t medan den grekiska landsk�ldpaddans �r delad. Den moriska landsk�ldpaddan f�rekommer i medelhavsomr�det och �sterut till Iran. Den blir ca 30 cm l�ng. Arten �r dagaktiv och lever framf�rallt av v�xter. Den har samlats in i stora m�ngder pga. att den �r ett mycket popul�rt husdjur och nu skyddas den av Washingtonkonventionen.

Artikeln anv�nder sig utav Wikipedias artikel om Morisk landsk�ldpadda.

Foto: Wikimedia Commons

Grekisk landsk�ldpadda, (Testudo hermanni)

Sat, 22 Aug 2009 00:32:51 GMT

Grekisk landsk�ldpadda (Testudo hermanni, ej att f�rv�xla med Testudo graeca) �r en art inom familjen landsk�ldpaddor, sl�ktet Testudo.

Arten finns i p� flera platser i s�dra Europa. Den grekiska sk�ldpaddan �r utseendem�ssigt mycket lik den moriska sk�ldpaddan. Det finns tv� k�nda underarter: Testudo hermanni hermanni och Testudo hermanni boettgeri. Likt alla andra sk�ldpaddor, kan den bli mycket gammal, �ver hundra �r. Innan man k�per en landsk�ldpadda b�r man l�sa p� noggrant f�r dom �r inte s� l�tta att ta hand om som man kan tro. M�nga som k�per en sk�ldpadda l�ser f�r lite om dom s� att sk�ldpaddan f�r ett d�ligt liv och tr�ttnar snabbt p� dom.

Grekiska landsk�ldpaddor �r �ven vanliga husdjur.

Artikeln anv�nder sig utav Wikipedias artikel om Grekisk landsk�ldpadda.

Foto: Wikimedia Commons

Rysk st�ppsk�ldpadda, (Testudo horsfieldii)

Sat, 22 Aug 2009 00:24:39 GMT

�r en art av familjen landsk�ldpaddor. Flera andra namn f�rekommer, d�ribland horsfields sk�ldpadda och rysk landsk�ldpadda.

Arten finns naturligt i Centralasien, bland annat �stra Iran, Pakistan, Afghanistan och delar av forna Sovjetunionen. Idag f�rekommer ryska st�ppsk�ldpaddor ofta som husdjur.

Exteri�r och k�nnetecken

Den ryska hanens undersk�ld �r helt flat, till skillnad fr�n andra arter d�r den �r konkav. M�nstren p� �ver- och undersk�ld varierar. Hos vissa sk�ldpaddor �r det mesta av sk�lden m�rk, medan andra har mindre inslag av m�rka fl�ckar. De m�rka omr�dena g�r i olivgr�na och bruna f�rger.

Den fullvuxna sk�ldpaddan �r normalt mellan 15-20 centimeter l�ng. Vanligtvis �r honan st�rre �n hanen, som dock har en l�ngre svans �r honan.

Frambenen har fyra t�r och �r kraftiga. Tack vare frambenen �r st�ppsk�ldpaddorna skickliga gr�vare.

Den ryska st�ppsk�ldpaddan har �ron, men man kan inte se dem f�r att dem �r t�ckta av fj�ll/hud.

Naturlig milj�

I delar av det forna Sovjetunionen f�rekommer sk�ldpaddan p� sandiga st�pper. D�r �r den aktiv bara under en kortare tid p� sommaren och tillbringar �vrig tid undang�md i h�lor. I Pakistan trivs den p� mer gr�sbevuxna omr�den.

Sk�tsel i f�ngenskap

M�nga uppf�dare rekommenderar att ryska st�ppsk�ldpaddor i sina inomhusl�dor har tillg�ng till ett relativt djupt underlag att gr�va i, en v�rmelampa och att de inte h�lls i glasterriarier med h�ga kanter och dylikt. Vidare b�r sk�ldpaddan ha ett st�lle att g�mma sig p�.

De ryska st�ppsk�ldpaddorna �r duktiga gr�vare, n�got som man b�r t�nka p� n�r man anordnar uteh�gn s� att de inte rymmer. De kan gr�va meterl�nga g�ngar vid behov. Vanligtvis f�rs�ker man avhj�lpa detta genom att gr�va ner st�ngsel runt inh�gnaden.

En missanpassad rysk st�ppsk�ldpadda i f�ngenskap kan visa tecken p� felpr�gling. Detta kan ta sig uttryck i att sk�ldpaddan uppvaktar olika saker, exempelvis skor, genom att nicka eller bita i dem och ibland �ven f�rs�ka para sig med dem.

Artikeln anv�nder sig utav Wikipedias artikel om Rysk st�ppsk�ldpadda.

Foto: Andr�as Sandberg - xylencr3w.se

Komodovaran (Varanus komodoensis)

Tue, 11 Aug 2009 22:23:11 GMT

Komodovaran (Varanus komodoensis) �r en art i �dlefamiljen varaner. Den finns p� �arna Komodo, Rinca, Flores, Gili Motang och Gili Dasami i centrala Indonesien.

Arten �r v�rldens st�rsta nu levande �dla med en genomsnittsl�ngd p� 2-3 meter och en vikt omkring 70 kg. Deras storlek beror bland annat p� l�ngsam �mnesoms�ttning och att arten lever p� isolerade �ar d�r det saknas andra k�tt�tande d�ggdjur som konkurrerar om samma ekologiska nisch.
Komodovaranen �r allts� en toppkonsument och dominerar det ekosystem som den lever i.
�ven om komodovaraner vanligtvis �ter kadaver h�nder det att de jagar och anfaller andra byten, som ryggradsl�sa djur, f�glar och d�ggdjur.

Parningen �ger rum fr�n maj till augusti och �ggen l�ggs i september. De cirka tjugo �ggen l�ggs i bon som byggts av storfoth�ns (Megapodiidae) och sedan �vergivits. �ggen ruvas i sju till �tta m�nader och kl�cks i april, d� tillg�ngen till insekter �r som st�rst. Unga komodovaraner �r s�rbara och vistas d�rf�r uppe i tr�den, p� s�kert avst�nd fr�n rovdjur och de vuxna komodovaranerna, som �ven ut�var kannibalism. Det tar tre till fem �r f�r ungarna att bli fullvuxna och de kan bli upp till 50 �r gamla. Komodovaranen kan �ven utf�ra partenogenes (jungfruf�dsel), vilket betyder att �gg l�ggs utan hanlig befruktning.

Komodovaranen uppt�cktes av forskare fr�n v�stv�rlden f�rst �r 1910. �dlornas storlek och rykte gjorde dem tidigt till popul�ra zoodjur. I vilt tillst�nd har deras utbredning minskat p� grund av m�nsklig inverkan p� deras levnadsmilj�, och de listas idag som s�rbara av IUCN. De �r skyddade under indonesisk lag och en nationalpark, Komodo nationalpark, grundades f�r att gynna skydds�tg�rder.

F�r urbefolkningen p� Komodo �r komodovaranen k�nd som ora, buaja durat ('landkrokodil') eller biawak raksasa ('stor v�ktare').

Evolution

Komodovaranens evolution�ra utveckling b�rjar med sl�ktet Varanus som hade sitt ursprung i Asien f�r cirka 40 miljoner �r sedan f�r att senare kolonisera Australien. F�r cirka 15 miljoner �r sedan skedde en kollision mellan Australien och Sydostasien, vilket gav varanerna en m�jlighet att flytta till vad som idag �r den indonesiska �v�rlden. Komodovaranen antas ha differentierat sig fr�n sina australiensiska f�rf�der f�r cirka 4 miljoner �r sedan, och artens utbredningsomr�de �kade �sterut s� l�ngt som till �n Timor. Istiden, och de dramatiska skillnaderna i vattenniv� som f�ljde flyttade de �ar som komodovaranen bebodde till dess nuvarande isolerade utbredning.

Beskrivning

I vilt tillst�nd v�ger en fullvuxen komodovaran runt 70 kilogram, men i f�ngenskap v�ger de dock n�got mer. Det st�rsta bekr�ftade exemplaret var 3,13 meter l�ngt och v�gde 166 kilogram, osm�lt mat inr�knat. Komodovaranens svans �r lika l�ng som kroppen, och har ett 60-tal s�gtandade t�nder, som ofta lossnar och v�xer ut p� nytt och som kan bli upp till 2,5 centimeter l�nga. Dess saliv �r ofta f�rgat av blod eftersom t�nderna n�stan �r helt t�ckta av tandk�tt som naturligt slits s�nder d� varanen �ter. Detta skapar en ideal levnadsmilj� f�r de smittofarliga bakterier som lever i dess mun. Komodovaranen har dessutom en l�ng, gul, djupt kluven tunga.

Sinnen

Komodovaranen har inte n�got v�l utvecklat h�rselsinne och trots dess synliga �ronh�l kan den endast h�ra ljud p� mellan 400-2 000 hertz. Detta l�ga ljudomf�ng gjorde att man tidigare trodde att komodovaranen var helt d�v d� studier visat att varanen i vilt tillst�nd inte reagerade p� viskningar, h�jda r�ster, eller rop. Detta kom emellertid att ifr�gas�ttas d� djursk�taren Joan Proctor vid London Zoo lyckades tr�na en inf�ngad individ att komma ut och �ta d� hon ropade, trots att komodovaranen inte s�g henne.

Den kan se s� l�ngt som 300 meter, men eftersom dess n�thinna endast best�r av tappar s� har den d�ligt m�rkerseende. Komodovaranen kan urskilja f�rger, men har en d�lig f�rm�ga att se stillast�ende objekt.
En komodovaran gassar sig i solen i Disney's Animal Kingdom

Likt m�nga andra reptiler anv�nder komodovaranen sin tunga f�r att uppt�cka smak- och luktstimuli med hj�lp av det vomeronasala organet som kallas Jacobsons organ, ett sinne som underl�ttar navigering i m�rker. Vid bra vindf�rh�llanden kan komodovaranen, som sv�nger sitt huvud fr�n sida till sida d� den g�r, uppt�cka kadaver p� 4-9,5 kilometers avst�nd. Dess n�sborrar anv�nds inte f�r att k�nna lukt i n�gon st�rre utstr�ckning d� arten saknar diafragma, vilket �r en f�ruts�ttning f�r att kunna dra in luft via dessa luftv�gar. Den har endast ett f�tal smakl�kar i bakre delen av strupen.

Komodovaranens fj�ll, av vilka en del f�rst�rks av ben, har k�nselplattor kopplade till nervsystemet, n�got som underl�ttar m�jligheten till k�nsel. Fj�llen runt �ron, l�ppar, haka och fotsulorna kan till och med ha tre eller fler s�dana sensoriska plattor var.

Ekologi

Komodovaranen f�redrar varma och torra biotoper och lever vanligtvis i torra �ppna gr�smarker och savanner p� l�gre h�jder. Eftersom varanen �r ektoterm - med andra ord regleras dess kroppstemperatur endast av yttre faktorer som exempelvis solen - �r den mest aktiv p� dagtid, �ven om den p�visat vissa nattliga aktiviteter. Komodovaraner lever huvudsakligen ensamma och g�r ihop endast f�r att para sig och �ta. De kan under kortare perioder springa i hastigheter upp emot 20 km/h, dyka ned till 4,5 meters djup, och kl�ttra i tr�d d� de �r unga med hj�lp av sina starka klor. F�r att f�nga byten som befinner sig h�gt upp kan komodovaranen st� p� sina bakben, med svansen som st�d. I takt med att komodovaranen v�xer, anv�nds klorna mer som vapen och mindre f�r att kl�ttra, d� dess stora storlek g�r det opraktiskt att befinna sig uppe i tr�den.

Som skydd f�r exempelvis nattkylan, gr�ver komodovaranen 1-3 meter breda h�lor i marken med hj�lp av sina kraftiga framf�tter och klor. Tack vare sin storlek och vanan att sova i dessa bon kan komodovaranen bevara kroppsv�rme under natten, n�got som minimerar tiden det tar att v�rma upp sig morgonen d�rp�. Komodovaranen jagar p� eftermiddagen, men stannar i skuggan under de varmaste delarna av dagen. Dessa speciella vilost�llen �r ofta bel�gna vid strandkanter med svala havsvindar, dessa m�rks sedan upp med spillning och rensas fr�n vegetation. De tj�nar �ven som en strategisk plats att anfalla hjort.

F�da

Komodovaraner �r k�tt�tare och �ven om de huvudsakligen �ter kadaver s� h�nder det att de anfaller levande byte genom bakh�ll. D� ett l�mpligt byte n�rmar sig varanens bakh�llsplats anfaller den djuret genom att snabbt attackera undersidan av dess strupe. Den lyckas hitta sina byten med hj�lp av sitt v�lutvecklade luktsinne, vilket kan uppt�cka ett d�tt eller d�ende djur p� str�ckor upp till 9,5 kilometer.

Komodovaranen �ter genom att slita stora k�ttstycken och sv�lja dem hela samtidigt som de h�ller ned kadavret med frambenen. F�r mindre byten, upp till en gets storlek, till�ter varanens l�st sammanh�llna k�kar, flexibla skallben och expanderbara mage att bytet sv�ljs helt. V�xtinneh�llet som finns i magen och in�lvorna p� bytesdjuret undviks vanligtvis. De stora m�ngder r�d saliv som komodovaranen producerar hj�lper till att sm�rja maten men sv�ljprocessen �r �nd� en v�ldigt l�ngsam process (15-20 minuter f�r att sv�lja en get). Komodovaranen kan f�rs�ka snabba p� processen genom att trycka kadavret mot ett tr�d f�r att p� s� vis tvinga ned det i halsen, n�got som ibland kan vara s� v�ldsamt att tr�det slits s�nder. F�r att f�rhindra kv�vning under sv�ljprocessen andas varanen med hj�lp av ett litet r�r under tungan som �r f�rbundet med lungorna.[9] Efter att ha �tit upp till 80 % av sin kroppsvikt under en m�ltid, sl�par den sig till ett soligt l�ge f�r att snabba p� matsm�ltningen d� maten kan ruttna och f�rgifta varanen om den ligger osm�lt f�r l�nge. P� grund av deras l�ngsamma metabolism, kan stora komodovaraner �verleva p� s� lite som 12 m�ltider per �r. Efter matsm�ltningen kr�ks komodovaranen upp en massa av horn, h�r och t�nder som �r t�ckt med illaluktande slem. Efter att ha kr�kts upp detta gnider komodovaranen sitt ansikte mot jord eller buskar f�r att f� bort slemmet, n�got som antyder att djuret, likt m�nniskor, ogillar lukten av sina egna avs�ndringar.

De st�rsta djuren �ter vanligtvis f�rst, medan de mindre f�ljer en hierarki. Den st�rsta hanen h�vdar sin dominans och de mindre hanarna visar sin underkastelse genom kroppsspr�k och mullrande v�sningar. Varaner av samma storlek kan g�ra upp genom att "brottas". F�rlorarna retirerar vanligtvis, men det h�nder att de d�das och �ts upp av segraren.

Komodovaranens f�da �r varierande, och best�r av ryggradsl�sa djur, andra reptiler (d�ribland mindre komodovaraner), f�glar, f�gel�gg, sm�djur, apor, vildsvin, getter, hjortar, h�star, och vattenbufflar. Yngre komodovaraner �ter insekter, �gg, gecko�dlor, och andra mindre djur. Det har h�nt att komodovaraner har �tit m�nniskor och m�nniskokroppar genom att gr�va upp kroppar fr�n grunda gravar. Denna vana fick inv�narna p� Komodo att flytta sina gravar fr�n sandjord till lermark och l�gga stenar ovanp� f�r att hindra �dlorna fr�n att gr�va upp liken. Enligt evolutionsbiologen Jared Diamond kan komodovaranen �ven ha livn�rt sig p� den nu utrotade dv�rgelefanten Stegodon som en g�ng levde p� Flores. Komodovaranen har ibland �ven setts skr�mma dr�ktiga hjortar f�r att framkalla missfall vars kvarlevor de sedan �ter, en teknik som �ven observerats hos st�rre afrikanska rovdjur.

Eftersom komodovaranen saknar diafragma kan den inte suga upp vatten d� den dricker, den kan inte heller lapa vatten med hj�lp av tungan. Ist�llet dricker den genom att ta en munfull vatten och sedan luta huvudet bak�t och l�ta vattnet rinna ned i halsen.

Gift och bakterier

I slutet av 2005 drog n�gra forskare vid Melbournes universitet slutsatsen att j�ttevaranen (Varanus giganteus), andra varanarter, och agamer kan vara n�got giftiga. Tidigare har man trott att bett fr�n dessa �dlor ledde till infektion p� grund av bakterierna i �dlornas munnar, men forskarlaget visade att de direkta effekterna orsakades av f�rgiftning. Bett p� m�nskliga fingrar av en lacevaran (Varanus varius), en komodovaran, och en individ av arten Varanus scalaris observerades, och alla visade liknande resultat p� m�nniskor: Snabb svullnad inom n�gra minuter, lokal st�rning av blodkoagulation, sk�rande sm�rta upp till armb�gen, med vissa symptom som varar i flera timmar.

Komodovaraner har �ven giftiga bakterier i sin saliv, av vilka �ver 28 gramnegativa och 29 grampositiva sl�kten har isolerats. Dessa bakterier orsakar sepsis hos komodovaranens offer, s� till vida att bytesdjuret kommer undan, s� kommer det vanligtvis �nd� duka under inom en vecka som en konsekvens av infektionen. Utifr�n labratoriestudier p� r�ttor har man kommit fram till att den farligaste bakterien i komodovaranens saliv �r en ytterst d�dlig form av Pasteurella multocida. Eftersom komodovaranen tycks vara immun mot sina egna mikrober har mycket forskning utf�rts i hopp om att finna den antibakteriella molekylen, f�r att p� s� vis kunna anv�nda den inom m�nsklig medicin.

Fortplantning

Parning �ger rum mellan maj och augusti, och �ggen l�ggs i september. Under den h�r perioden sl�ss hanarna �ver honor och territorier genom att brottas med varandra st�ende p� bakbenen, med f�rloraren slutligen nedtryckt mot marken. Slagets vinnare kommer sedan vifta med sin l�nga tunga �t honan f�r att f� information om hennes mottaglighet. Honorna �r motstr�viga och g�r motst�nd med sina klor och t�nder under de tidigaste stadierna av parningen. Hanen m�ste d�rf�r helt l�sa fast honan under samlaget f�r att undvika att skadas. Andra uppvisningar under leken �r bland annat att hanen gnider sin haka mot honan, h�rda rispningar p� ryggen, och slickning. Parning �ger rum d� hanen inf�r en av sina hemipenisar in i honans kloak�ppning. Komodovaraner kan vara monogama och bilda "par", vilket �r ett ovanligt beteende hos �dlor.
Honan l�gger sina �gg i bon utgr�vda i sidan av kullar, eller i �vergivna bon av storfoth�ns, dock f�redras de �vergivna bona. En kull best�r av ett tjugotal �gg som ruvas i 7-8 m�nader. Honan ligger och ruvar �ggen och skyddar dem tills de kl�cks runt april, vid slutet av regnperioden d� tillg�ngen p� insekter �r som st�rst. Kl�ckning �r en anstr�ngande bedrift f�r �dleungarna, som bryter sig ur �gget med hj�lp av en �ggtand som senare faller av. Efter att ha huggit sig ut kan de nykl�ckta �dleungarna ligga kvar i sina skal i flera timmar innan de b�rjar gr�va sig ur boet. De f�ds t�mligen f�rsvarsl�sa, och m�nga �ts av rovdjur innan de n�r vuxen �lder.

Unga komodovaraner tillbringar en stor del av sin f�rsta �r i tr�d, d�r de �r relativt s�kra fr�n rovdjur, och �ven kannibalistiska vuxna, vars f�da best�r av 10 % ung�dlor. D� de unga m�ste n�rma sig ett kadaver f�r mat, rullar de runt i avf�ring och vilar bland de upprivna kadavrets in�lvor f�r att avskr�cka dessa hungriga vuxna. Det tar cirka 3-5 �r f�r komodovaraner att bli fullvuxna, och de kan leva i upp till 50 �r.

Partenogenes

Komodovaranen Sungai vid London Zoo, England, lade ett rede �gg i slutet av 2005 efter att ha varit avskild fr�n hanligt s�llskap i �ver tv� �r. Forskare trodde f�rst att hon hade lyckats lagra spermier fr�n sina tidigare m�ten med hanar, en anpassning k�nd som superfertilisation. (Hos till exempel levandef�dande tandkarpar kallas detta ofta f�rr�dsbefruktning.)

Den 20 december 2006 rapporterades det att Flora, en komodovaran vid Chester Zoo i England, var den andra k�nda komodovaranen som lagt obefruktade �gg. Hon lade 11 �gg, av vilka 7 kl�cktes, alla hanar. Forskare vid Liverpool University i norra England genomf�rde genetiska tester p� tre av �ggen som kollapsade d� de flyttades till en inkubator, och bekr�ftade att Flora inte haft n�gon fysisk kontakt med en hanvaran. Efter denna uppt�ckt visade tester att �ven Sungais �gg blivit till utan utv�rtes befruktning.
Komodovaraner har ZW-systemet f�r k�nskromosomer till skillnad fr�n d�ggdjurens X- och Y-kromosomsystem. Att Floras avkomma var hane visade att hennes obefruktade �gg var haploida och dubblerade sina kromosomer i ett senare stadie f�r att bli diploida, och att hon inte lade n�gra diploida �gg, som skulle skett om en av meioserna i hennes �ggstockar hade misslyckats, och att �gget inte befruktades av en polkropp. D� en kvinnlig komodovaran (med k�nskromosmerna ZW) f�r�kar sig p� det h�r s�ttet, ger hon sin avkomma endast en av kromosomerna fr�n var och ett av hennes kromosompar, vilket inneb�r att endast en av tv� k�nskromosomer f�rs vidare. Denna enkla upps�ttning av kromosomer dupliceras i �gget, vilket utvecklas partenogenetiskt. De �gg som f�r en Z-kromosom f�r upps�ttningen ZZ (hanar); de som f�r en W-kromosom f�r upps�ttningen WW och kan inte utvecklas.

Man har antagit att den h�r fortplantningsanpassningen till�ter ensamma honor att kolonisera en isolerad ekologisk nisch (som exempelvis en �) och genom partenogenes f� manlig avkomma, vilket skapar en population som kan f�r�ka sig sexuellt (genom reproduktion med sin avkomma som kan resultera i b�de en hane och hona). Trots f�rdelarna med en anpassningsf�rm�ga av det h�r slaget brukar djurparker vara f�rsiktiga vad det g�ller partenogenes, eftersom det kan begr�nsa den genetiska m�ngfalden.

31 januari 2008 blev Sedgwick County Zoo in Wichita, Kansas den f�rsta djurparken i Amerika att dokumentera partenogenes hos komodovaraner. Djurparken har tv� vuxna honvaraner, en av dessa lade cirka 17 �gg mellan 19-20 maj 2007. Enbart tv� �gg ruvades och kl�cktes p� grund av platsproblem; den f�rsta kl�cktes 31 januari 2008, medan den andra kl�cktes en dag senare, 1 februari. B�da �dleungarna var hanar.

Historia

Informationen om komodovaranen n�r v�stv�rlden
Komodovaranen uppt�cktes av europ�er f�rst �r 1910, d� rykten om "landkrokodilen" n�dde l�jtnant Steyn van Hensbroek i den nederl�ndska kolonialadministrationen. Varanen blev vida k�nd, och �k�nd, 1912 d� Peter Ouwens, direkt�r f�r Bogors zoologiska museum p� Java, publicerade en artikel i �mnet efter att ha mottagit en bild p� varan�dlans skinn fr�n van Hensbroek, samt �ven tv� andra speciment fr�n en samlare. Komodovaranen var en viktig orsak f�r expeditionen till �n Komodo, ledd av W. Douglas Burden 1926 som efter �terkomsten med tolv taxidermiskt bevarade speciment och tv� levande individer kom att bli en viktig inspirationsk�lla till filmen King Kong fr�n 1933. Burden var �ven den person som myntade ben�mningen Komodo dragon ('Komododrake'), som �r artens trivialnamn p� engelska. Tre av hans komodovaraner stoppades upp och visas fortfarande upp p� American Museum of Natural History.

Studier

Nederl�ndarna ins�g att antalet individer som fanns kvar i vilt tillst�nd var relativt litet, och f�rbj�d d�rf�r sportjakt och begr�nsade kraftigt antalet individer som fick anv�ndas f�r vetenskapliga studier. Insamlingsexpeditioner stannade upp i och med andra v�rldskriget och �terupptogs inte f�rr�n 1950- och 1960-talet, d� komodovaranens �tvanor, fortplantning, och kroppstemperatur unders�ktes. Det beslutades att en l�ngsiktig studie av komodovaranen beh�vde utf�ras. Denna uppgift gavs till familjen Auffenberg, som bodde p� Komodo i 11 m�nader 1969. Under den tiden f�ngade och m�rkte Walter Auffenberg och hans assistent Putra Sastrawan mer �n 50 individer. Forskningsresultaten fr�n Auffenbergsexpeditionen kom att utg�ra avg�rande betydelse f�r uppf�dningen av komodovaraner i f�ngenskap. I Auffenbergsexpeditionens sp�r har biologer som exempelvis Claudio Ciofis fortsatta studier p� djuret ytterligare belyst komodovaranens natur och vanor.

Komodovaranen och m�nniskan

Status

Komdovaranen �r en s�rbar art listad p� IUCNs r�dlista. Det finns cirka 4 000-5 000 individer i vilt tillst�nd och deras populationer �r begr�nsade till �arna Gili Motang (100 individer), Gili Dasami (100 individer), Rinca (1 300 individer), Komodo (1 700 individer), och Flores (cirka 2 000 individer).[2] ett stort problem f�r populationen utg�rs av att man uppskattar att det endast finns runt 350 fruktbara honor. F�r att motverka detta hot p� populationen grundades Komodo nationalpark 1980 f�r att skydda komodovaraner p� �ar som exempelvis Komodo, Rinca, och Padar. Senare skapades �ven reservaten Wae Wuul och Wolo Tado p� Flores f�r att bidra till skyddandet av komodovaranen. Det finns tecken p� att komodovaranerna blir allt mer vana vid m�nsklig n�rvaro, till stor del beroende p� att djuren matas med kadaver p� ett flertal matstationer som turistattraktion.

Vulkanisk aktivitet, jordb�vningar, f�rlorade bon, eldsv�dor (populationen p� Padar utpl�nades n�stan helt p� grund av en skogsbrand), brist p� byte, turism, och tjuvjakt har alla bidragit till komodovaranens utsatta situation. Under Appendix I i CITES (Convention on International Trade in Endangered Species), f�rbjuds all kommersiell handel med hud eller individer av arten.

Anfall mot m�nniskor

�ven om anfall �r oerh�rt ovanliga, har komodovaraner vid ett f�tal tillf�llen d�dat m�nniskor. Den 4 juni 2007 attackerade en komodovaran en 8-�rig pojke p� Komodo. Han dog senare av massiv bl�dning fr�n sina s�r. Det var den f�rsta k�nda attacken med d�dlig utg�ng p� 33 �r.

I f�ngenskap

Komodovaranen har l�nge varit ett popul�rt djur f�r zoologiska tr�dg�rdar runt om i v�rlden, fr�mst p� grund av deras storlek och rykte. De �r, emellertid, ovanliga i djurparker eftersom de �r k�nsliga f�r infektioner och parasitangrepp om de f�ngas i vilt tillst�nd, och de f�r�kar sig heller inte speciellt villigt.

Den f�rsta komodovaranen i djurpark var ett exemplar vid Smithsonian National Zoological Park 1934, men den levde endast i tv� �r. Ytterligare f�rs�k att visa upp komodovaraner genomf�rdes, men livsl�ngden p� dessa individer blev v�ldigt kort, med en genomsnittlig livsl�ngd p� cirka fem �r i Smithsonian National Zoological Park. De studier som Walter Auffenberg hade genomf�rt sammanfattades i hans bok The Behavioral Ecology of the Komodo Monitor (Komodovaranens beteendeekologi), vilket p� sikt ledde till mer lyckad sk�tsel och parning av varaner i f�ngenskap.

Man har observerat att komodovaraner i f�ngenskap p�visar ett relativt tamt beteende inom en kort tid efter det att de har tagits till f�nga. Det har vid ett flertal tillf�llen rapporterats om djursk�tare som tagit varanerna ur sin inh�gnad f�r att umg�s med djurparksbes�kare, d�ribland sm� barn, utan n�gon skadlig effekt. Komodovaranerna kan �ven skilja olika m�nniskor �t. Ruston Hartdegen vid Dallas Zoo rapporterade att deras komodovaraner reagerade annorlunda d� de fick tr�ffa sina vanliga sk�tare, ist�llet f�r en mindre igenk�nnbar sk�tare, eller en helt fr�mmande.

Forskning p� komodovaraner i f�ngenskap har �ven visat att de leker. En av dessa studier var en individ som knuffade omkring en spade som djursk�tare gl�mt i buren, uppenbarligen lockad av det skrapande ljudet som spaden gav ifr�n sig d� den knuffades �ver stenytan. En ung komodovaranhona vid National Zoo i Washington, D.C. tog upp och skakade diverse f�rem�l, d�ribland statyer, vattenbeh�llare, plastringar och filtar. Hon stack �ven in sitt huvud i l�dor, skor och andra f�rem�l. Hon blandade dock inte ihop dessa f�rem�l med mat, eftersom hon endast svalde dem om de var t�ckta med r�ttblod. Denna sociala lek visar p� en sl�ende likhet med d�ggdjurens lek.

En annan dokumentation av lekande komodovaraner kommer fr�n University of Tennessee, d�r en ung komodovaran, kallad Kraken, lekte med plastringar, en sko, en hink, och en konservburk genom att puffa dem med sin nos, sl� till dem, och b�ra omkring sakerna i sin mun. Varanen behandlade alla dessa f�rem�l annorlunda �n sin mat, vilket fick den ledande forskaren Gordon Burghardt att dra slutsatsen att antagandet om att lek med f�rem�l endast var "f�domotiverat rovdjursbeteende" m�ste vara felaktigt. Kraken var �ven den f�rsta komodovaranen som f�ddes utanf�r Indonesien, f�dd i National Zoo den 13 september 1992.

�ven de mest fogliga varanerna kan bli of�ruts�gbart aggressiva, s�rskilt d� djurets territorium invaderas av n�gon ok�nd. I juni 2001 skadade en komodovaran Phil Bronstein - chefredakt�r f�r San Francisco Chronicle - efter att Bronstein p� inbjudan av varanens sk�tare klivit in i varanens inh�gnad vid Los Angeles Zoo. Bronstein blev biten i foten, eftersom sk�taren hade sagt �t honom att ta av sig sina vita skor, vilket m�jligen kan ha hetsat upp komodovaranen. �ven om han lyckades fly s� beh�vde ett flertal senor i foten opereras.

Det finns exemplar h�r i Sverige som man kan besk�da p� Parken Zoo i Eskilstuna. Komodovaranen �r inget man har hemma i n�got terrarium.

Artikeln anv�nder sig utav texten ur wikipedias artikel om Komodovaranen.
Foto: Andr�as Sandberg - xylencr3w.se

�

Sk�tselr�d vattensk�ldpadda (Trachemys scripta)

Sun, 02 Aug 2009 23:03:46 GMT

Tre vanliga vattensk�ldpaddor i f�ngenskap �r r�d�rade (Trachemys s. elegans), gulbukade (Trachemys s. scripta) och gul�rade/Cumberland (Trachemys s. trostii). Detta sk�tselr�d �r fr�mst f�r dessa, men fungerar �ven som en introduktion i h�llandet av �vriga vattensk�ldpaddor.

�lder: Det �r sv�rt att s�ga s�kert, men ca 30-40 �r

Storlek: De kan bli uppemot 30 cm, men stannar oftast runt 25 cm.

K�n: Hanar har l�nga framklor. De har dessutom l�ngre och kraftigare svansar med kloaken placerad l�ngre ut p� svansen �n honan.

Temperaturer
Lufttemperatur: 22-27 �C, solplats 32-40 �C. Vattentemperatur: 21-25 �C, 26-27��C f�r ungar.

Ljus
Tre sorters ljus �r viktiga f�r v�lm�endet - uvb, v�rme och ljusstyrka. Ett dagslysr�r ska finnas �ver hela akvariumet. En v�rmelampa ska riktas mot en del av landdelen f�r att skapa en solplats. Uvb-ljus finns som lysr�r, men �ven som kombinerad v�rmelampa (MegaRay eller PowerSun). Alla lampor ska vara p� i 10-12 timmar.�

Akvarium
F�ljande m�tt �r minsta m�jliga enligt lag. M�t sk�ldpaddans skal rakt �ver f�r r�tt l�ngd.
Upp till 5 cm: 0,06 m�, djup 10 cm.
6-10 cm: 0,16 m�, djup 15 cm.
11-15 cm: 0,35 m�, djup 20 cm.
16-20 cm: 0,6 m�, djup 30 cm.
21-30 cm: 1 m�, djup 35 cm.
31-40 cm: 2 m�, djup 40 cm.
F�r unga individer �r det viktigt att de l�tt kan n� ytan f�r att undvika drunkning. Det ska finnas en landdel stor nog f�r sk�ldpaddan att torka helt (har man fler ska den vara stor nog f�r alla). Om sk�ldpaddan inte kan torka regelbundet riskerar den att f� svamp. Landdelen b�r ha b�de en sval och uppv�rmd del. Har man k�nsmogna honor ska man ha gr�vbart material p� landdelen (exempelvis jord och sand), s� att de har n�gonstans att l�gga eventuella �gg. Har honan inte detta kan hon drabbas av v�rpn�d och i v�rsta fall d�. Bottenmaterial �r inget m�ste, men att f�redra (f�r aktivering och klotrimning). G�mst�lle �r ocks� viktigt f�r trivseln. Akvariumet ska inte ha n�got lock eller t�ckglas.

Kosten
I djuraff�rer finns diverse pellets f�r vattensk�ldpaddor, och dessa kan ges som en del av en i �vrigt balanserad kost som st�mmer �verens med det kostbehov den art man har kr�ver. Hur mycket vegetabiliskt och animaliskt en sk�ldpadda ska ha beror p� tv� saker. �lder (yngre, snabbv�xande individer �r mer karnivoriskt lagda) och art (Trachemys scripta �ter t.ex. ca 90% vegetabiliskt som vuxen, medan Chinemys reveesii �ter mestadels animaliskt).
Unga individer (under 10 cm) ska ha mat dagligen, �ldre individer ska utfodras 3 ggr/vecka. V�xter b�r dock ges dagligen.
Den vegetabiliska delen b�r best� av vattenv�xter (t.ex. vattenpest, horns�rv, andmat), vilda v�xter (t.ex. maskros, gr�s, kl�ver - b�de blad och blommor) och/eller sallad (undvik dock isbergssallad och spenat). Undvik frukt och b�r (f�r mycket socker).
Den animaliska delen b�r best� av diverse vattenlevande djur - r� fisk, r�kor (bl�tl�gg samt krama ur i f�rv�g f�r att bli av med salt), vattensniglar/sn�ckor, mygglarver (ej r�da) och vatteninsekter. Ge hela foderdjur f�r n�ringens skull. Man kan �ven ge insekter och mask, men ej r�tt eller vitt k�tt.
Om man inte ger hela foderdjur �r det extra viktigt att ge kalktillskott. Antingen sepiaskal som man bryter i bitar, eller pudra Nutrobal eller foderkalk �ver/i maten. De sk�ldpaddsformade kalkstenarna som s�ljs i vissa aff�rer �r dock meningsl�sa.

Att t�nka p�

"Rasta" inte sk�ldpaddan p� golvet d� den kan bli sjuk och/eller skadad pga drag, onaturligt underlag och stress. Varma dagar kan man dock l�ta den g� utomhus d� naturligt solljus �r nyttigt. Ha helst en liten vattendel s� att den kan doppa sig. Sk�ldpaddor �r b�de bra p� att kl�ttra och gr�va, s� se till att inh�gnaden �r s�ker.

Sk�ldpaddor skitar ner. Mata g�rna s�lig mat separat, fiska upp matrester samt avf�ring, ha ett bra filter, g�r veckliga delvattenbyten och st�da helt 1 g�ng/m�nad.

Sk�ldpaddor g�r bra att h�lla ensamma, men kan �ven fungera bra i par eller grupp. Har man fler �r det desto viktigare med utrymme f�r att undvika konflikter. V�ljer man att ha b�gge k�nen g�ller det att ha 2-3 honor p� varje hane. En ensam hona kan bli stressad av en hanes uppvaktningsf�rs�k.

Sk�ldpaddshonor kan l�gga �gg trots att de inte levt med en hane.

Vattensk�ldpaddor m�ste vara under vatten f�r att kunna sv�lja sin mat. Om det g�ller alla l�ter jag vara osagt, men s� �r �tminstonde fallet f�r Trachemys scripta.

Koppar�dla, (Anguis fragilis)

Mon, 27 Jul 2009 13:57:42 GMT

Koppar�dla (Anguis fragilis) �r en art i familjen koppar�dlor. Eftersom den helt saknar yttre extremiteter och d�rf�r till utseendet p�minner om en orm kallas den ibland f�r kopparorm eller ormsl�.

Utbredning

Utbredningsomr�det str�cker sig �ver stora delar av Europa och delar av sydv�stra Asien och Kaukasus bort till V�stsibirien. I s�der g�r den till Turkiet, samt i syd�st till nordv�stra Iran. I Europa saknas den dock p� Irland, i s�dra Spanien och l�ngst i norr.
Foto: Jonas Bergsten

Skandinavisk utbredning

I Sverige f�rekommer den i hela G�taland, Svealand och l�ngs norrlandskusten upp till Skellefte�. I Norge finns den l�ngs sydkusten, fr�n Bergen och upp l�ngs omr�det kring Oslofjorden. I Finland finns den i den s�dra delen, med nordgr�ns ungef�r till Vasa och Kuopio. Den saknas dock p� �land, med undantag f�r n�gra �ar l�ngst i s�der. Med undantag f�r n�gra mindre �ar, finns den i hela Danmark.

Utseende

Den saknar helt yttre extremiteter. Hela dess kropp �r metalliskt gl�nsande, p� ovansidan brun- eller gr�aktig, p� undersidan m�rkt svartbl�. Kroppen �r l�ngstr�ckt och rund, n�stan cylinderformig. Stj�rten �r l�ngre �n huvudet och b�len sammantagna. Hela kroppsl�ngden kan uppg� till 50 cm. Fj�llen �r sl�ta och rundade och har inre f�rbening. T�nderna �r bak�triktade och l�nga, med en svag r�nna p� fr�mre periferin. �gonen �r v�l utvecklade. En del gamla djur har bl� fl�ckar. Koppar�dlan �r k�nd f�r att kunna bli mycket gammal; det p�st�s att den �r den mest l�nglivade av alla �dlor och att den blir omkring 30 �r i vilt tillst�nd och upp till 54 i f�ngenskap.
Foto: Marek_bydg

Vanor

Den lever bland buskar, i mossa, bland nedfallna torra l�v, under stenar och p� andra liknande platser. Ungdjur lever fr�mst under mossa och l�v, medan de vuxna djuren r�r sig mer �ppet.

P� senh�sten borrar den ned sig i jorden och ligger d�r i dvala under vintern. Den f�der levande ungar som �r omgivna av �gghinnorna, som de strax d�refter spr�nger s�nder.

F�da

Den �ter framf�r allt sniglar och daggmaskar. Dessutom kan den ta insekter, tusenfotingar och spindeldjur. Ibland tar den ocks� gr�suggor och andra kr�ldjur; kannibalism f�rekommer.
Foto: Jonas Bergsten

Status

Koppar�dlan �r, i likhet med alla andra grod- och kr�ldjur i Sverige, fridlyst sedan �r 2000. Den �r �ven totalfridlyst i Norge, medan begr�nsad insamling f�r studiesyfte �r till�ten i Danmark och i Finland. I Storbritannien �r det sedan 1981 f�rbjudet att skada, d�da eller handla med koppar�dlor. Koppar�dlan �r liksom de tv� andra �dlearterna i Sverige helt ofarlig, men p� grund av dess yttre likhet med en orm �r det m�nga som tror att den �r giftig. Detta �r dock fel. Koppar�dlan har inget gift.

Artikeln anv�nder sig utav Wikipedias artikel om koppar�dlan.

Foto: Marek_bydg och Jonas Bergsten.

�

Snok, (Natrix natrix)

Sun, 26 Jul 2009 00:50:11 GMT

Snok, vattensnok, eller vanlig snok (Natrix natrix) �r en ormart som �r vanlig �ver stora delar av Europa.

Grundf�rgen varierar vanligen fr�n gr�ngr� till brun. Oftast har den sm� m�rka prickar l�ngs ryggen, och n�stan alla snokar har vita eller gula fl�ckar p� vardera sida av nacken. Se dock gotlandssnoken nedan. Liksom �vriga grod- och kr�ldjur �r snoken fridlyst i Sverige. Den �r tillsammans med huggormen, den vanligast f�rekommande ormen i Skandinavien. Snoken �r Sveriges st�rsta orm.

Beskrivning

Till skillnad fr�n den andra av Sveriges vanliga ormar, huggormen, �r snoken inte farlig f�r m�nniskan. Den har inga giftt�nder, men dess saliv inneh�ller gift som den f�rlamar sitt byte med. D� detta inte kan tr�nga igenom m�nniskans hud kan den inte skada oss. Snoken blir upp till 140 centimeter l�ng, dock vanligen mindre. Ryggfj�llen �r l�ngsmala, och fj�llen p� undersidan av stj�rten �r ordnade i tv� rader. Snokens huvud har stora fj�ll, till skillnad fr�n huggormen som har sm�. Pupillerna �r runda, d�r huggormen har l�ngsmala. Den l�ngsmala, piskliknande kroppen smalnar av symmetriskt mot svansen. Snoken har ett l�ngt �verk�ksben och en tydlig hakf�ra. Den r�r sig snabbt och gracilt och �r skyggare �n huggormen, som �r kort och tjock och har ett bredare, mer trekantigt huvud.

Snoken finns i hela Europa utom p� Irland och i de nordliga delarna av Norden, och dessutom i norra Afrika och i Asien fram till norra Syrien och nordv�stra Iran. I Sverige f�rekommer snoken upp till strax s�der om Sundsvall vid 62�N.

Snoken simmar bra, och trivs b�st i och i n�rheten av vatten. St�rst chans att hitta den finns i l�gl�nta och sumpiga marker.

Snoken lever fr�mst p� vattenlevande djur som fisk och grodor, men kan �ven ta paddor och andra sm�djur. Till skillnad mot m�nga andra ormar p�verkas snoken inte av paddans gift.

Om snoken blir hotad �r den snabb med att dra sig undan. Har den inte m�jlighet till det s� kan den spela d�d genom att l�gga sig p� ryggen med tungan h�ngande ut ur munnen. Pr�var man att v�nda den igen kommer den att rulla tillbaka till ryggl�ge. N�r den k�nner sig skr�md s� kan den avge illaluktande exrementer ifr�n doftk�rtlar vid anal�ppningen. F�r man detta sekretet p� kl�derna kan det vara sv�rt att f� bort lukten.

Snoken g�r i dvala redan i b�rjan av oktober. Den �vervintrar p� frostfritt djup i f�retr�delsevis h�l och g�ngar. Snoken parar sig redan i Maj. Honorna lockar till sig hanarna med sina doftk�rtlar. Det �r m�nga hanar som sl�ss om att f� para sig med den samma honan. Snoken �r ovipar, det vill s�ga liksom f�glarna l�gger den t�mligen outvecklade �gg som tar relativt l�ng tid att kl�ckas. I juli och augusti l�gger honan 15-30 �gg som �r omgivna av ett pergamentartat, vitaktigt skal. �ggen l�ggs p� varma st�llen, ofta i g�dselh�gar eller i ansamlingar av ruttnande v�xtdelar, d�r den genererade v�rmen s�rjer f�r att �ggen utvecklas under en f�rh�llandevis h�g temperatur. Honan bryr sig sedan inte mera om dem; n�r ungarna kl�cks f�r de klara sig sj�lva. I mots�ttning till huggormen som endast kan f�da ungar vartannat �r f�der snoken en ny kull varje sensommar.

Gotlandssnoken

Snoken har ett antal underarter. Ett exempel �r gotlandssnoken (Natrix natrix ssp. gotlandica) som finns endast p� Gotland, inklusive Karls�arna, och �r klart mindre �n nominatformen: Upp till 75 centimeter f�r hanen, 95 centimeter f�r honan. Upp till 40% av populationen �r helt svartf�rgad, utan gula fl�ckar. M�nga av de �vriga ormarna har ett punktm�nster, som kan ge dem en likhet med huggormen. De gula (eller vita) nackfl�ckarna �r ofta orange eller r�da.

Gotlandssnoken �r upptagen p� r�da listan: VU (s�rbar).

Artikeln anv�nder sig utav Wikipedias artikel om Snoken.

Foto: www.fotoakuten.se

Hasselsnok, (Coronella austriaca)

Sun, 19 Jul 2009 15:44:27 GMT

Hasselsnok, (Coronella austriaca), �r den ovanligaste och minst k�nda av de svenska ormarterna.

Den har ett litet huvud med tydliga fj�ll, och har oftast ljusbrun ibland svartgr� grundf�rg med tv� l�ngsg�ende rader med m�rka fl�ckar p� ryggen.
P� sidan av huvudet l�per ett band �ver �gat.
Till skillnad fr�n huggormen har den rund pupill.
Som mest kan den bli 80 centimeter l�ng, men �r oftast mindre.
Den lever av sm� gnagare s�som sorkar, insekter, �dlor och groddjur samt andra ormar (s�som huggorm och mindre hasselsnokar).

Hasselsnoken finns i s�dra delarna av Sverige, fr�mst l�ngs ostkusten fr�n Sk�ne till Uppland, utefter v�stkusten i Halland, V�sterg�tland och Bohusl�n samt kring de stora mellansvenska sj�arna.
Ingenstans i landet �r den dock vanlig; Sverige �r f�r kallt f�r att denna v�rme�lskande orm helt ska trivas.
I Finland finns den endast p� �land, i Norge endast p� vissa platser i s�der och den �r troligen helt f�rsvunnen i Danmark.
I Europa s�der om �stersj�n �r hasselsnoken d�remot spridd �ver st�rre delen av kontinenten. Den finns �ven i delar av Asien.

Hasselsnoken f�rv�xlas ofta med huggorm och m�nga exemplar mister livet p� grund av denna f�rv�xling trots att hasselsnoken saknar giftt�nder och �r helt ofarlig f�r m�nniskan.
Arten �r fridlyst i Sverige, liksom de �vriga ormarna.
Hasselsnoken �r upptagen p� r�da listan: VU (s�rbar, vikande biotop och population: A1c+2c)

Foto: Zeichner: F
Text k�lla: Texten �r h�mtad ur Wikipedias artikel om Hasselsnoken.

Hur man fixar en egen Fogger

Wed, 03 Jun 2009 20:14:44 GMT

Funderar du p� att inreda ett regnskogsterrarium med kanske en vattenagam? N�got som beh�vs d� �r en sk fogger, en maskin som omvandlar vatten till kall vatten�nga. I en djuraff�r har jag inte funnit n�gon fogger som ligger under 500:- Och de som �r billigast �r inte alltid s� praktiska att anv�nda. Vi ska d�rf�r g� igenom hur man kan tillverka en egen fogger f�r en mindre peng.

�

Till att b�rja med vill jag bara klarg�ra att vi inte ska bygga en fogger fr�n grunden, utan vi kommer anv�nda en luftfuktare fr�n Biltema och modifiera denna n�got.

S� till att b�rja med beger vi oss till Biltema f�r att inhandla f�ljande:

1 st luftuktare: 269:-

1 rulle silvertejp: 20:-

1 cykelslang: 20:-

1 meter plastslang med 1 cm i diameter: ca 10:-

1 timer fr�n 50:-

Utf�rande:

>B�rja med att plocka upp luftfuktaren ur kartongen och se till att alla delar �r med.

>Placera foggern �ver den yta som du �nskar nyttja den p�, d� den kalla vatten�ngan faller ner�t

>Fyll vattentanken med kallt vatten och placera tanken p� beh�llaren.

>Klipp upp cykelslangen och linda n�gra varv runt plastslangen (cykelslanmgen skall fungera som packning) N�r du uppn�t �nskad tjocklek s� tejpa med silvertejpen s� den h�lls p� plats

"Packningen"

>Munstycket som f�ljer med ur vilken vatten�ngan v�ller ut�skall du plocka bort..

Plocka bort det vita munstycket ovanp�

�

>N�r munstycket �r borta kommer du att se detta h�l

�

>Och det �r h�r i du placerar slangen med packningen

�

>S�tt timern i v�gguttaget och st�ll in hur ofta du �nskar att timern skall vara ig�ng. S�tt ig�ng foggern och njut av ditt regnskogsterrarium!

�

Vi har allts� byggt oss en fullt fungerande fogger f�r 369:- I vilken djuraff�r hittar du en s� praktisk fogger f�r en s� billig peng?

Reklamfritt iFokus

Sat, 23 May 2009 13:21:10 GMT

Med iFokus Minus s� beh�ver du inte se reklamen p� iFokus. Om du har en l�ngsam dator kan detta �ven g�ra att iFokus upplevs lite snabbare.

S� h�r best�ller du:

1. Skicka best�llnings-SMS

Skicka texten "IFOKUS MINUS Anv�ndarnamn" (utan citationstecken) till nummer 72550.

BYT ut Anv�ndarnamn mot ditt anv�ndarnamn.

Priset f�r denna tj�nst �r 20 kr per m�nad plus eventuella operat�rsavgifter f�r att skicka SMS.

Det fungerar endast att best�lla tj�nst med ett svenskt mobilabonnemang �ven kontantkort.

2. V�nta p� bekr�ftelse-SMS

En stund efter ditt SMS har skickats kommer du att f� en bekr�ftelse p� att tj�nsten �r aktiverad. Du f�r �ven ett privat meddelande som bekr�ftelse. Eventuellt kan du beh�va logga ut fr�n iFokus och logga in igen innan det verkligen aktiveras p� iFokus.

Om det mot f�rmodan skulle uppst� n�gra problem med tj�nsten ber vi dig bes�ka Support iFokus.

Foto: www.fotoakuten.se

Zophobas (zophobas morio)

Fri, 24 Apr 2009 14:26:26 GMT

Zophobas (zophobas morio) tillh�r insektsrikets st�rsta familj Coleoptera. De lever naturligt i centralamerika och sydamerika.

De har en full cykel p� �gg, larv, puppa och vuxen, i sitt sista skede �r den en mattsvart skalbagge p� cirka 2,5 centimeter. Vanligtvis �verg�r de fr�n larv till puppa vid ungef�r 6 m�naders �lder, men kan i f�ngenskap g�ra det tidigare. Den vuxna baggen lever i ungef�r ett �r. Larven blir runt 5 centimeter l�ng.

Foder

Zophobas �r en av de vanligaste foderinsekterna, och ges d� i larvform. Den skall utfodras h�gst 24 timmar innan den ges, f�r att inneh�lla s� mycket n�ring som m�jligt. De skall f�rvaras i rumstemperatur i en beh�llare tillsammans med sitt foder, vilket skall vara gr�nsaker av olika slag. Larven har goda n�ringsv�rden: 20% proteiner, 16% fett, 1% aska (mineraler) samt 4% �vrigt (till exempel kolhydater) vattenhalten i Zophobas �r cirka 59%.

Uppf�dning

Larverna skall l�ggas var f�r sig i en burk med foder, d�r de skall ha det m�rkt och g�rna varmt, runt 27 till 28 grader celsius. Under dessa f�ruts�ttningar brukar de puppas efter runt tv� veckor. Efter tv� till fyra veckor som puppa, kommer de fram som skalbagge. Till en b�rjan �r de mjuka och cremevita, men efter en dag har de h�rdnat och f�tt sin mattsvarta f�rg. Skalbaggarna l�gger �gg p� allt som finns ovanf�r jorden, och n�r �ggen kl�cks kryper larverna ner i jorden. Larver och baggar b�r h�llas is�r, d� baggarna �ter larverna, som i sin tur �ter �ggen.

Bilderna nedan visar olika stadier till f�rvandling till puppa.

Texten �r h�mtad fr�n Wikipedias artikel om Zophobas morio.

Glad P�sk

Thu, 09 Apr 2009 12:57:35 GMT

Nu �r det dax f�r v�rens f�rsta stor helg och kvinnfolket ska bege sig av till bl�kulla p� konferens.

S� med detta s� vill jag som sajtv�rd och mina medarbetare �nska alla en riktigt Glad P�sk. Hoppas p� att ni f�r det trevligt under p�sken och att det kommer m�nga sm� p�skk�rringar och h�lsar p� er.

Foto: Fotoakuten.se