Jag bidrar med min Neo.

Han är en Pogona Vitticeps - Skäggagams hane på snart 4 år.
Han är köpt i en zooaffär av min svåger 2004, som jag senare köpte utav honom när han miste sitt intresse för reptiler under 2007.

Neo äter grönsaker, sysor, zophobas och var tredje månad får han en pinkis. Han får kalk och vitaminer på insekterna samt på sin salladsblandning var tredje dag. Salladsblandning får han dagligen och sysor och zophobas får han en gång i veckan.

Jag bidrar med en juvenil San Pedro bergskungssnok (Lampropeltis zonata agalma). Bilden är tagen hösten 2005 när den var ett par månader gammal.

San Pedro bergskungssnok är en av sju underarter av Lampropeltis zonata och en av två som enbart förekommer i Mexiko, de övriga fem finns på den nordamerikanska västkusten.

Detta är som namnet antyder en bergslevande orm. Den lever på altituder mellan 1500- och 2700 meter över havet i två ganska små bergsområden undefär 50 km från gränsen mot USA, bergsområdena kallas Sierra juarez och Sierra de San Pedro Martir. Det senare är oframkomligt och ligger i väglöst land, så över 90 % av terrariepopulationen av den här ormen härstammar från Sierra Juarez.

De är förhållandevis små, normal vuxenstorlek är 70 till 85 cm och de lever i naturen främst av ödlor. Det kan vara svårt att få igång små San Pedro på muspinkies, men det brukar gå med lite envishet och en del knep. Den här ormen är sällsynt, både i naturen och i terrarierna världen över. Det beror dels på att Mexiko har stenhårda djurskyddslagar, vilket innebär att det finns förhållandevis få individer i fångenskap, och dels på just det faktum att det är en ödlejägare, vilket som redan sagts kan innebära problem. 

Jag har åtta stycken och mig veterligen finns det bara en ytterligare individ i Sverige.

Hmm, det är lite förvirrande att det finns två trådar som handlar om samma sak, vilken är det meningen att man ska posta sitt bidrag i egentligen?

Detta inlägga är flyttat från en annan tråd och detta är Vattnadals bidrag.

Då börjar jag!

Här kommer en bedårande max någon timme gammal Achatina achatina.
En Afrikansk jättelandsnäcka.

Här kommer min lille bebbe, poserande bredvid ett havrekorn, för att man ska förstå hur oerhört liten, skör och söt en liten snäcka kan vara. Betänk att de vuxna kan bli uppemot  20 cm i skallängd!

De är enkla att sköta. Mina bor i ett 54 L akvarium med heltäckande lysramp. Bottensubstratet utgörs av massor av vitmossa, ibland med jord under. Inredningen är några grova grenar att klättra på, ett badkar, ett sepiaskal (som de gnager i sig kalk till uppbyggnad av skalet) samt en matskål. Äter gör de främst grönsaker och frukt. Ibland kan de få hirskolv, gröt, välling och till fest någon mumisg kaka. Fast oftast blir det majskolv, morot, äpple od eller favoriten maskrosor.

Min underbaring ska såklart vara med <3

Han heter Alfons och är en 9 årig Skäggagam. Alfons är ca 43 cm lång och väger nog lite för mycket xD Han är helt underbar, och älskar att bada i sin egna, stora damm utomhus. Jag fick Alfons på min 6 års dag, och jag föll pladask <3 Han var "bossen" av alla syskonen i terrariet, och det har satt sina märken på honom. Han har t.ex en sned svans (som varit bruten) och en avbiten svanstipp. Men han är ändå snällast av allt. Alfons älskar att äta vårtbitare, kolla på Svampbob fyrkant, hitta mörka små hörn (helst med massa sladdar) och att somna på min hals. När Alfons var mindre rymmde han jämt ut ur terrariet (vet ej hur), men varje gång hittar jag honom. T.ex, en gång låg han och sov PÅ terrarie kanten! Och en annan gång sov han under en kista, en annan i sitt favvo hörn på golvet under ett bord…

 Alfons har varit nära på att dö en gång. Det var när jag var liten, han var ute på golvet. Han bajsade på golvet (som han inte gör i terreriet…). Mamma fick bacill-skräck (som alltid) och sprayade rengörnings spräy där. Nästa dag bick Affe till samma ställe, och smakade lite på golvet. Nästa morgon var Alfons väldigt hängig, och hade spytt. Jag gick till skolan. Sen ringde mamma och sa att han höll på att dö. Jag vart självklart jätte chockad. Mamma hämtade mej med cykeln (vi hade ingen bil just då) och så bar det av hemmåt. Väl hemma var pappa och masserade hans lilla mage, om man inte gjorde det slutade han andas. Mamma ringde olika veterinärer och frågade vad man skulle göra, dom sa att man skulle ge koksaltlösning. Efter att vi tvingat i Affe lite började han må lite bättre. Eftersom vi inte hade någon bil, och kanske var tvugna att åka till veterinären, så köpte mamma en bil bara för hans skull. <3 Men vi behövde inte åka till veterinären. Visserligen var mamma och pappa uppe hela natten och masserade honom (jag var ju så liten), men han blev så småningom helt återställd. Det är jag glad för, annars hade jag gått miste om en ängel… <3

Jag vet inte om det här är godkänt… Men isånnafall så får ni säga till, de hålls ju i terrarier, så terrariedjur på sätt o vis, hehe.

Vandrande pinne - Epidares nolimetangere

Mycket fina men små! Snälla små saker, har 4 stycken men väljer att visa upp hanen. Ca 3,5cm lång, taggarna på kroppen är helt ofarliga för människans hud. De äter sallad och maskrosblad m.m. Nattaktiva, inte så mycket action i dom, men fina att kolla på!

Bidrar med min leopardgeckotjej, två år gammal.


Detta är den vanligaste nybörjarödlan. Hon är av morphen chokladalbino jungle. Leopardgeckon (Eublepharis Macularius) är lätt att sköta. Mina bor i terrarium ca 90*40 cm bottenyta. De behöver ha en varm del och en svalare så de själv kan välja var de vill befinna sig. En fuktlåda för att underlätta ömsning behövs också. Annars är det fritt fram för inredning. Jag har grottor, stenar och akvarierötter till mina. De äter levande foder, t ex mjölmask, syrsor, zophobas och någon gång ev en muspinkie. Friskt vatten i en skål stor nog att bada i har de också.

Hej

Lägger in en bild på min Guana Red tail Boa c. constrictor

Föräldrarna till mina djur exporterades från Georgetown -99 till USA där Mats Höggren valde ut dom och tog med dom hem till Sverige. I Novemer -06 lades kullen där mina ögonstenar var med. Hämtade hem dom efter midsommar i år och då var dom ca 60 cm långa å smala som mitt lillfinger. Nu är dom ett år gamla och nästan metern långa.

Kungsboa släktet består av en nominat, (Boa c. constrictor) och ett större antal underarter, exakt hur många råder det delade meningar om men dom som man för närvarandde är överens om är följande:

Boa c. imperator

Boa c. longicouda

Boa c. occidentalis

Boa c. amirali

Boa c ortonii

Boa c. sabogae

Boa c clouedo

Boa c. orophia

Boa c. melanogaster (men denna underart diskuterrar man fortfarande huruvida den ska räknas som egen eller bara skall föras som en färg form till Boa c. c)

 Kungsboan får väl nästan räknas som en av dom populäraste ormarna i fångenskap och en av dom vanligaste. Och varför inte? Dom är vackra, trevliga (oftast) och relativt lättskötta. Dess största å kanske enda nackdel är att dom med tiden kan bli myckeet stora. Allt beroende på underart och kön blir kungsboan mellan 1-4.5 meter Men vad det gäller den sort som jag håller sk. "True Red tail" tillhör dom som blir störst med en normal längd på för honor, 2-3.5 meter och hanar 1.70-2.20 och en maxlängd på upp mot fyra meter, den största som man funnit var en hona som dödades nära Trinidad och raporterades ha en längd på 5.5 meter!

Inlägget flyttat hit från Artikeln.
Orginal inlägget postat av:
[](javascript:void top.ShowProfile('Wassago') "Visa personlig sida för Wassago.")

Wassago
2007-12-11
11:08