07 Informationsblad Ormar

Nyttigt att veta om fortplantning av snokar i terr

2009-03-12 01:00 #0 av: [peter54]

Ingenting är så fantastiskt givande som en lyckad fortplantning av dina favoritdjur.

Att kläcka reptilägg i allmänhet och snokägg i synnerhet är egentligen inga konstigheter, men det gäller ändå att göra allt rätt, för det finns många snubbeltrådar på vägen som kan kullkasta drömmen om nya småttingar i terrariet.

Steg ett är förstås att ha ett könsmoget par, där åtminstone honan är tillräcklig stor och tung för att tåla belastningen det innebär att dels producera ägg och dels att lägga dem. Exempelvis en majsormshona bör väga minst 250 gram, helst över 300 gram för att garantera att hon klarar äggproduktionen.

Om det handlar om snokar från den tempererade klimatzonen, det vill säga i de områden i världen där fyra årstider gäller, måste djuren vintervilas. En del ormar parar sig oavsett hur de sköts, men det är inte orsak nog att strunta i deras naturliga behov. Vintervilan är viktigt för ormarnas fysiologiska funktioner i allmänhet och för fortplantningsfaktorerna i synnerhet. Hanar kan ofta inte producera livskraftig sperma utan vintervila och honan kanske inte ovulerar (får ägglossning) om de inte får vintervila. De feromoner (doftämnen) som honan utsöndrar inför parningen kan också ibland utebli helt om ormarna inte vintervilas.

Vintervila är ett bättre uttryck än det vanliga ordet ”dvala”, eftersom det senare betyder att djuret sover och både kroppstemperatur och hjärtfrekvens går ner till ett minimum för att förbränna så lite energi som möjligt. Det är i första hand däggdjur som går i dvala, exempelvis igelkott och hasselmus. Ormar sover inte i vintervilan, de är vakna, men mindre aktiva eftersom de antar omgivningens temperatur. Ser man bara till att vintervilan genomförs i temperatur under 15°C, så förbränns ingen energi eftersom det metaboliska systemet (matsmältningsapparaten) stängs av vid såpass låg temperatur. Ormen tappar mellan 2 och 4 % av sin kroppsvikt, den högre siffran om ormen ömsar under vintervilan. Försöker man vintervila i högre temperatur än 15°C, fortsätter ormen att förbränna energi, vilket innebär att den tappar mycket vikt eftersom den inte kan äta i för låg temperatur.

Vintervilan förbereds genom att ormen få fasta i tre veckor för att tömma tarmen ordentligt. Normal temperatur, ljus och vattentillgång ska erbjudas ormen under denna tid. Om ormen har avföring kvar i tarmen när temperaturen sänks till under 15°C kan tarmen ruttna och ormen dör. Efter tarmtömningsperioden sänker man temperaturen och ljustimmarna successivt över cirka tio dagar ner till ungefär 12°C och mörker. Den effektiva vintervilan bör vara i minst sex veckor. För en del arter, exempelvis bergslevande snokar, kan den vara i ända upp till 16 veckor. När det är dags att avsluta vintervilan höjer man temperatur och ljustimmar successivt tillbaka till normalnivåer över en vecka till tio dagar.

Efter några dagar i normaltemperatur matar man försiktigt så att man ser att ormen fungerar som den ska. Därefter matar man på som vanligt några gånger innan man provar att släppa ihop paret för parning. Ofta ser man parningsbeteendet genast, ormarna börjar rycka och knycka, medan de gnider kropparna mot varandra. Hos en del snokarter förekommer bitande som en del av parningsritualen. Ormhanen har en så kallad hemipenis, alltså ett dubbelt könsorgan. Bara en av hemipenisarna erigeras åt gången, vilket beror på ifrån vilken sida hanen kommer till honan.

Efter konstaterad parning är det bäst att separera paret för att honan ska få vara ifred så mycket som möjligt. Det är mycket viktigt att man matar henne med så mycket hon vill ha fram till dess hon slutar att äta. En del honor äter bara ett par veckor efter parningen, medan andra äter tills att det bara är en vecka kvar till äggläggningen. Tiden mellan parning och äggläggning varierar mycket mellan snoksläkten och ibland även mellan olika arter inom ett och samma släkte. Hos en del läggs äggen redan tre veckor efter parning, men det vanligaste är sex till åtta veckor efter parningen.

Ungefär två veckor innan äggläggningen ömsar honan skinn. Det är den signal man brukar använda för att ställa in en äggläggningslåda åt henne. Den kan utgöras av exempelvis en tom glassbox med ett lagom stort hål i en gavel eller i locket. I boxen lägger man fuktigt substrat (inte blött) av lämplig typ, exempelvis torv, Vermiculite eller vitmossa (sphagnum). Personligen föredrar jag vitmossa eftersom Vermiculiten lätt blir till en hård kaka om ormen vistas i boxen under längre tid och dessutom torkar Vermiculiten ut snabbt genom att det finns ett hål i boxen. Torv gör att äggen ser smutsiga ut och det kan ställa till problem senare när man ska kolla av att äggen är friska.

En del ormar lägger äggen i vattenskålen om det inte finns ett bättre alternativ. För säkerhets skull tar man ut vattenskålen samtidigt med att man ställer in äggläggningslådan. Ormen måste förstås erbjudas vatten, men då ställer man bara in vattenskålen under uppsikt och tar ut den igen efter en stund. Direkt efter att äggen är lagda ska man ställa tillbaka vattenskålen eftersom äggläggningen lätt torkar ut ormen. När äggen är lagda tar man genast ut lådan så att inte ormen får för sig att äta äggen. Honan erbjuds mat dagen efter äggläggningen. Hon kommer att se ut som en urvriden trasa efter äggläggningen, så det är viktigt att hon matas på ordentligt så att hon återhämtar sig.

Äggen placeras nu för kläckning, antingen i samma låda eller i en annan. Man kan kläcka äggen på flera olika sätt, men det viktigaste är dels att temperaturen hålls på rätt nivå och någorlunda jämnt, att luftfuktigheten är hög, mellan 80 och 100 % relativ luftfuktighet (RH), att äggen inte ändras i sitt läge och inte utsätts för kondensvatten som droppar från taket i boxen. Ett bra tips är att väga boxen med äggen. Då kan man kontrollera om substratet behöver återfuktas genom att kontrollväga då och då.

Det allra enklaste sättet att kläcka äggen är att använda en värmematta som regleras till rätt temperatur med hjälp av en termostat eller en dimmer. Lägg äggen i en box med fuktig Vermiculite, blandad med vatten efter vikt 50/50, exempelvis 100 gram vatten till 100 gram Vermiculite. Täck äggen helt och dra Gladpack över istället för lock. Genom att täcka äggen helt i Vermiculiten riskerar man inte vattenskador på äggen genom kondensdropp. Gladpack släpper igenom syre, men släpper inte ut fukt, tejpa fast den runt boxen, annars går det inte att få tätt. En bra termometer som mäter temperaturen under äggen inuti boxen är ett måste. Kläcktemperaturen varierar mellan olika snokarter. Majsormsägg brukar man kläcka i 28-29°C och då tar kläckningen vanligen omkring 55 till 60 dygn.

Om man har en äggkläckningsapparat av något slag och kläcker flera kullar ägg samtidigt, kanske man vill kunna inspektera äggen visuellt utifrån och då kan man förstås inte täcka äggen helt. Ägg som inte är täckta måste skyddas från kondensdroppar. En droppe gör väl inget, men många droppar gör att ägget svullnar och ormungen inuti drunknar. Jag har tillverkat genomsynliga små ”hustak” av tunt plexiglas som droppskydd.

Om man sänker kläcktemperaturen en grad eller två, får man fler honor än hanar och ungarna blir mycket större och mer livskraftiga. Nackdelen är att kläcktiden blir mycket längre, upp till 90 dygn.

När ungarna kommit ur sina ägg (de kan ligga och kika ut i ett dygn eller mer), placeras de i små petboxar en och en. De lever till en början på sin gulesäck och när de efter en vecka till tio dagar ömsar skinn för första gången, kan man erbjuda en nyfödd muspinkie. En del ormungar kan behöva ”triggas” igång med en levande pinkie som första mål, men oftast går det bra med frysta tinade.

 

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2009-03-12 06:20 #1 av: Asa-N

Jättebra artikel Skrattande

Anmäl
2009-03-12 10:31 #2 av: AndreasS

Bra arikel med mycket bra information.

Mvh: Andréas Sandberg | 021media.se - Västerås hetaste nyhetsbilder | En blogg om oss och vår vardag - Bubben´s & Bella´s Blogg | Forza Grönvitt 100% kärlek

Anmäl
2009-03-12 11:12 #3 av: [peter54]

Tack. Ja det är ju synd att sitta och hålla på goda erfarenheter när det finns andra som inte hunnit samla på sig några ännu Skrattande

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2009-03-12 11:51 #4 av: AndreasS

#3 Visst är det så.

Mvh: Andréas Sandberg | 021media.se - Västerås hetaste nyhetsbilder | En blogg om oss och vår vardag - Bubben´s & Bella´s Blogg | Forza Grönvitt 100% kärlek

Anmäl
2009-03-13 09:41 #5 av: koffra

Kanon !

Anmäl
2009-03-13 23:51 #6 av: Crotalus-Adamanteus

Super bra info och en innehållsrik artikel.

Anmäl
2010-03-10 16:21 #7 av: the-crow

vad händer om man har dem varmare?

Anmäl
2010-03-13 00:03 #8 av: [peter54]

#7 Vilka menar du? Äggen, ungarna, de vuxna djuren?

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2010-03-13 01:23 #9 av: the-crow

ne menar för äggen om an har varmare en 29 grader eller va de nu va för jag får bar amin äggkläckare till antingen 32c eller 26c

Anmäl
2010-03-13 01:44 #10 av: [peter54]

Vid för hög kläcktemperatur får man flera negativa effekter. En är att det kan bli enbart hanar, en annan att ungarna blir små med dålig livskraft.

Dessutom riskerar man att förlora en högre andel ungar som inte orkar kläcka fram än vad man gör vid mer lämpliga temperaturer.

Vad tänker du kläcka för något? En del reptiler passar det bra att kläcka vid 26°C, som till exempel amerikanska snokar, medan andra passar bättre för 32°C, exempelvis en del tropiska ormar och ödlor.

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2010-03-13 12:27 #11 av: the-crow

majsormar

Anmäl
2010-03-14 20:06 #12 av: [peter54]

Majsormsägg skulle jag välja den lägre temperaturen till. Annars riskerar du de problem jag nämnde.

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2011-02-04 07:04 #13 av: [magnus237]

hoppas på kläcka några majsormar i år nästa år kan ja para mina kungs boa

Anmäl
2013-11-06 09:50 #14 av: elli-kleo

Har en fundering. Om ormparet levt ihop i flera år, måste man separera dom före och efter då?

- Medarbetare på Fälttävlan ifokus

Anmäl
2013-11-06 18:25 #15 av: [peter54]

#14 Inte om det är ormar som vintervilats, men det går aldrig att svara absolut säkert på en sån fråga, ormar är också individuellt olika.

Vissa ormar kan få svårt att producera sperma hos hanarna och att ovulera hos honorna om de inte vintervilats fast de borde.

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2013-11-06 21:31 #16 av: elli-kleo

#15 så man kan låta dom vara tillsammans hela tiden?

- Medarbetare på Fälttävlan ifokus

Anmäl
2013-11-07 09:27 #17 av: [peter54]

#16 Man kan, men det betyder inte att man borde.

Det finns så klart uppfödare som alltid har sina par tillsammans, men de vintervilas och när man släpper ihop efter vintervilan har man hyfsad koll på när parningen sker och ungefär när man kan vänta sig ägg.

Om ormarna alltid går tillsammans, men inte vintervilas, kan ju parning ske när som helst och man har noll koll på när eventuella ägg dyker upp.

Som sagt kan en del ormar producera utan vintervila, hos exempelvis majsormar är det ganska vanligt. Hos andra, exempelvis hos höghöjdslevande arter, måste vintervila ske för att hanen ska kunna producera livskraftig sperma och honorna ska kunna ovulera.

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2013-11-07 09:43 #18 av: elli-kleo

#17 Jag menar att man ska vintervila ormarna (i varsin box) pch sedan låta dom vara tillsammans. :-)
Enligt det som står här så ska dom bara vara tillsammans umder själva parningen

- Medarbetare på Fälttävlan ifokus

Anmäl
2013-11-07 10:09 #19 av: [peter54]

#18 Ja men det är ju precis så jag hela tiden sagt - man bör inte ha ormar tillsammans alls egentligen. Glad

Ormar lever ensamma utan kontakt med andra annat än under parning.

Men … du frågar om man kan ha dem ihop och då svarar jag, visst kan man, men att man kan är inte detsamma som att man borde.

Det finns alltså en del uppfödare som väljer att ha sina ormar ihop hela tiden utom under vintervilan. Varför de gör så kan jag inte svara på, de har väl sina skäl, kanske platsbrist eller nåt annat.

Jag har skrivit en generellt hållen artikel om hur man bäst gör för att efterlikna naturliga omständigheter så långt det går när det gäller fortplantning av snokar i fångenskap, men jag har inte tagit hänsyn till vilka avvikelser som är möjliga eller inte.

Jag föreslår att du provar att göra på det sätt du helst vill och se om det funkar. Om det gör det så är det bara bra, men om det inte gör det får du tänka om.

Glad

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2013-11-07 11:11 #20 av: elli-kleo

#19 Tack nu förstår jag! Det är inte lätt när jag är nybörjare och försöker lära sig hehe :)
Men då vet jag att man bör släppa ihop dom bara vid parningen.
Att visaa har sina ormar ihop beror kanske på okunskap, platsbrist eller av ekonomiska skäl. Jag har alltid trott att man har ett avlespar ihop

- Medarbetare på Fälttävlan ifokus

Anmäl
2013-11-07 11:32 #21 av: [peter54]

#20 Jag förstår hur du tänker, men har man avelsparet ihop hela tiden kan det leda till i första hand två problem.

Det ena är att de kanske inte "reagerar" på varandra alls. Det andra är att du kanske får en parning vid en galen tidpunkt, typ nu och att äggen kommer till nyår, vilket inte är normalt eftersom då borde de ligga i vintervila och om honan är dräktig under vintervilan kommer det att gå åt skogen.

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2013-11-07 12:43 #22 av: elli-kleo

#21 vad mycket nytt man lär sig! Men om man tänker efter är det ganska logiskt :)
Tack för att du tog dig tid att förklara :-)

- Medarbetare på Fälttävlan ifokus

Anmäl
2013-11-07 12:59 #23 av: [peter54]

#22 Inga problem Glad

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.