Annons:
Etikett04-allmänt
Läst 12063 ggr
[peter54]
8/24/08, 1:27 AM

Det här är jag…

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

En liten berättelse om ett liv med reptiler, nästa år blir det ett halvt sekel.

Jag heter Peter och jag är född sent på året 1954. Uppväxt på landet utanför en liten by i Västmanland som heter Skäftruna mitt emellan Arboga och Kungsör. Jag började intressera mig för reptiler som femåring 1959. Då var det förstås svenska arter som gällde och där vi bodde fanns alla sex arterna representerade.

På dyngstacken bakom ladugården låg alltid flera stora snokhonor på senvåren och under murstenarna i ladugårdsväggen fanns sandödlor. Huggormar bodde på de små holmarna i åkrarna och i hallonbuskarna fanns både skogsödla och hasselsnok. I trädgården kunde man hitta kopparödlor under i stort sett varenda plankstump.

Bilden är tagen på ett litet torp i Märstatrakten 1964, jag är nio år och har hittat en kopparödla.

Annons:
[peter54]
8/24/08, 1:39 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#1

När jag var 15 år hade jag en stor samling akvarier hemma, 20-30 stycken och i dem odlade jag guramier och ciklider som jag sedan sålde till akvarieaffärerna i Stockholm. Varje lördagmorgon spände jag fast en frigolitlåda på pakethållaren och cyklade de 25 km in till huvudstaden från salem där vi då bodde. I lådan hade jag ett antal påsar med 1-2 cm stora yngel som jag försökte sälja i akvariebutikerna. Det var så jag tjänade ihop pengar till de första "tropiska" reptiler jag köpte som 16-åring.

Det började med en Indisk råttsnok (Ptyas mucosus) på 2,5 meter. Jag hade läst Jan Lindblads böcker och i en av de tidigare av hans utgåvor finns en bild där han sitter med just en sån orm på skrivbordet. Mitt exemplar kunde man dock inte hantera så. Han var mer än aggressiv, han var galen. Han högg mot sin egen skugga till och med och hade det inte varit för den långa erfarenheten med svenska ormar hade mitt intresse säkert dött med den där vansinniga råttsnoken.

Snart därefter skaffade jag ett par bruna regnbågsboa (Epicrates maurus) och sedan fyllde det på med ormar så att jag i mitten av 70-talet hade massor, både stora och små, farliga och ofarliga. I mars 1976 blev jag först i Sverige att föröka regnbågarna, något som uppmärksammades i den lokala pressen.

[peter54]
8/24/08, 1:40 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#2

Man ser i alla fall vad det är :)

[peter54]
8/24/08, 1:42 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#3

En av mina stora puffaddrar (Bitis arietans), född på Skansen och inbytt 1976 mot en regnbågsboaunge.

[peter54]
8/24/08, 1:43 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#4

Här ligger min tigerpytonhona på ägg 1977.

[peter54]
8/24/08, 1:44 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#5

Å här är en farlig rackare, en palmhuggorm (Trimereserus purpureomaculata).

[peter54]
8/24/08, 1:45 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#6

Jag hade flera farliga ormar, här en turkisk kusthuggorm (Vipera xanthina).

Annons:
[peter54]
8/24/08, 1:47 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#7

Å en annan palmhuggorm, en vanlig grön sådan (albolabris). Här dricker den vattendroppar på sin egen kropp efter en dusch.

[peter54]
8/24/08, 1:59 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#8

Så småningom blev jag tvungen att flytta alla terrarier till en lokal i Vårberg  (Skärholmen). Det fanns en aktionsgrupp på området där jag bodde som i lönndom arbetade intensivt för att få mig vräkt ur lägenheten. När de inte lyckades anmäldes min bror, som bodde i Salem också men långt bort från området jag bodde i, för mopedstöld och när polisen ändå var tillkallad kunde de passa på att anmäla vår familj för reptilinnehav och en kommuntjänsteman kom för att kontrollera mig och min verksamhet. han hittade inget att klaga på. Ormarna var ordentligt inlåsta och varningsskyltar fanns på de terrarier som innehöll farliga arter.

Då hittade man på "sanitär olägenhet av psykoloisk art" för att kunna verkställa påbudet att jag hade 14 dagar på mig att flytta reptilverksamheten från lägenheten. Ett år hade jag lokalen i Vårberg, men sedan blev det för dyrt och jag flyttade tillbaka alltihop till min lägenhet igen, fast i smyg förstås.

Bilden föreställer en afrikansk mullvadssnok (Pseudaspis cana). Den är en levandefödare med stora kullar, mellan 20 och 50 ungar. jag hade tre stora honor och som mest hade jag 100 ungar. Marknaden blev mättad blixtsnabbt och till slut gav jag bort ungarna till alla som ville ha. Numera finns arten knappt alls i terrarier. Man kan köpa dem i Tyskland, men de kostar 100 till 300 € stycket.

[peter54]
8/24/08, 2:00 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#9

Mangovesnokar hade jag…

[peter54]
8/24/08, 2:01 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#10

Å förstås många bruna regnbågsboor. Här är min största hona.

[peter54]
8/24/08, 2:07 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#11

I slutet av 70-talet och i början av 80-talet avvecklade jag först de stora jätteormarna, kungboaormar, tigerpyton, nätpyton, kungspyton. Därefter avvecklade jag giftormarna också eftersom jag skulle flytta till Göteborg och eftersom vi skulle bo i husvagn de första månaderna fanns ingen chans att ha alla ormar med.

När vi fick lägenhet i Bergsjön utanför Göteborg, började jag snart planera att återuppta mitt reptilintresse. Det blev flera resor till England och Danmark där mitt nyvunna intresse för bland annat Lampropeltis väcktes ordentligt. Under en resa till Danmark 1981 köpte jag min första färgade lampis, en gråbandad kungssnok (Lampropeltis alterna), Blairs phase.

[peter54]
8/24/08, 2:12 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#12

Det blev förstås massor av Lampropeltis, men också andra snokar, bland annat majsormar, leopardsnokar, orange råttsnokar med flera. För 15 år sedan slutade jag med majsormar eftersom jag tyckte att det hade blivit för mycket olika varianter som inte gick att hålla reda på. Då fanns inte ens en tiondel av alla varianter som finns idag. Lampropeltis har jag dock hållit fast vid och som det ser ut nu kommer jag att fortsätta mnga år till på det spåret.

Det har gått många år och tiden har givit många minnen och mycket erfarenheter sedan den här bilden togs en sommardag 1965 med en nyfångad snok.

[peter54]
8/24/08, 2:14 AM
Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.
#13

Nu är man en gammal gubbe som envisas med att köra sitt eget race i alla väder.

Tack för ordet.

Annons:
Falurven
8/24/08, 3:12 AM
#14

Vilken himla intressant historia du har :D

Mvh Nathalie

AndreasS
8/24/08, 11:23 AM
#15

Ja, vad säger man. Mycket intressant historia och en mycket intressant läsning.


Mvh: Andréas "Bubben" Sandberg | 021media.se - Västerås hetaste nyhetsbilder | En blogg om min vardag, med psykisk ohälsa - Bubben´s | Forza Grönvitt 100% kärlek

Wassago
8/24/08, 11:56 AM
#16

Kul läsning, man känner igen sej.. :)

Asa-N
8/24/08, 12:11 PM
#17

Vad roligt att få läsa :o) Tack för att du delade med dig :o)

Upp till toppen
Annons: