Annons:
Etiketter10-informationsblad-ödlorartiklar
Läst 41660 ggr
AndreasS
10/16/07, 10:13 PM

Skäggagam (Pogona vitticeps)

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Skäggagamerna är lagom stora ödlor med personlighet och attityd.

Skäggagamen kommer ursprungligen från Australiens buskstäppar och kan bli upp till 15 år gammal, men den normala livslängden är 7-10 år.

Storlek:

Kroppslängd: ca 25 cm.
Total längd: Ca 50 cm.

Könsskillnad:

Hanen blir grövre över huvud och nacke. Han har även större porer på insidan av bakbenens lår än honan.
Om man lyfter upp svansen på skäggagamen, så syns hanens hemipenis som två små bulor på hanen.

Terrarie:

Terrariets storlek anpassas efter antalet ödlor samt deras storlek.
Ödlor upp till 10 cm totallängd ska ha en yta på 6 dm² (3 dm²/djur) med en höjd på minst 20 cm, 10-15 cm ska ha 9 dm² (4,5 dm²/djur) med en höjd på minst 20 cm, 16-20 cm ska ha 16 dm² (8 dm²/djur) med en höjd på minst 30 cm, 21-30 cm ska ha 36 dm² (15 dm²/djur) med en höjd på minst 30 cm, 31-40 cm ska ha 64 dm² (32 dm²/djur) med en höjd på minst 40 cm, 41-50 cm ska ha 90 dm² (45 dm²/djur) med en höjd på minst 50 cm, 51-75 cm ska ha 180 dm² (90 dm²/djur) med en höjd på minst 60 cm.

Ett terrarium för en skäggagam, terrariet har måtten 100x50x60, bottensubstrat krossat vetekli. Foto: Andréas Sandberg

Bottensubstrat:

För små ungar är risken stor att de får förstoppning. De bör därför gå på pappershanddukar eller tex en kökshandduk den första tiden. Då de blir större kan man börja använda kaninpellets.

Först då den blir över 30 cm kan den börja gå på sand. Själv använder jag kli som bottenmaterial (finns på Lantmännen / Odal i 25 kg säckar). Det är helt giftfritt, billigt, ser ut som sand, dammar inte mer än sand och det är ofarligt för ödlan om den skulle råka äta lite. Till ungar använder man tidningspapper och/eller hushållspapper. Använd absolut inte bark, "desertblend", calcisand, småsten eller spån - det är livsfarligt om de råkar äta av det - det kan fastna i halsen eller klumpa ihop sig i magen.

Inredning:

Inred terrariet med stenar, grenar och dylikt som ger möjlighet till gömställen och klättring.
Tänk på att skäggagamen gärna gräver och kan orsaka ras bland inredningen. Limma därför fast stenar och dyligt som kan skada ödlan vid ett ras.
Skäggagamerna klättrar gärna upp en bit för att kunna sola. Har man flera ödlor bör man ha en solplats till varje ödla.

Belysning:

Skäggagamer behöver UV-A och UV-B. Detta får man genom att använda ett UV-lysrör. Se till att det är ett rör med 5% UV-B.
Dessa rör bör bytas var 6:e till var 12:e månad beroende på tillverkare.
Ljus och värme i terrariet får man genom att använda glödlampor med reflektor eller spotlights.
För att skäggagamen ska ligga under UV-röret bör man placera värmelamporna och UV-röret i ena änden av terrariet och möblera så att den får sin solplats ca 30 cm från lysröret. Se till att den inte kommer så nära lampor och lysrör så att den kan bränna sig.
Det är lämpligt att ha en sk "timer" till all belysning så att ödlorna får en jämn dygnsrytm. Jag har belysning på i 14 timmar på vinter halvåret och 12 timmar på sommar halvåret.
Tänk på att glas filtrerar bort UV-ljus, så lysröret bör vara i terrariet, eller ovanpå om det är galler istället för glas som tak.

Temperatur:

För mycket värme kan vara lika farligt som för lite värme. Temperaturen under ljustimmarna bör ligga runt 22-25 grader på den svala sidan. I den varmare delen kan det vara runt 30-32 grader. En solplats med 38-40 grader är nödvändigt för att skäggagamen ska kunna smälta maten. Mät temperaturen noga - köp en digital termometer med "ute och inne" temperatur. Då kan du mäta temperaturen både på den svala sidan och på solplatsen.Placerar man alla lampor i ena änden av terrariet får man naturligt en varmare och en kallare ände. Den kalla änden av terrariet bör ligga kring rumstemperatur.
På natten stänger man av alla lampor och låter terrariet få rumstemperatur. Det gör ingenting om temperaturen skulle sjunka till 10-15 grader, så länge det blir varmt igen på dagen.
Undvik värmestenar, värmemattor och annan värme underifrån. Skäggagamer känner inte om det blir för varmt och kan bränna sig ordentligt.

Vatten:

De dricker sällan stillastående vatten. De får i sig det mesta av det vatten de behöver genom grönsaker.
Ungar upp till ca 15 cm ska duschas 2-3 gånger dagligen för att få i sig den vätska de behöver.
Ställ in en skål med vatten, tillräckligt stor för ödlan att bada i. Tänk på att små ungar kan drunkna, så använd en mycket grund skål, tex locket från en glasburk till de allra minsta.
Större skäggagamer kan antingen ha ett badkar i terrariet eller badas i badkaret eller en egen "pool", men uppskattar att duschas även som vuxna.

Föda:

Skäggagamer äter både grönsaker och insekter.

Grönsaker:

Grönsakerna ska skäras eller rivas till små bitar, då skäggagamer kan inte tugga. Servera alltid ett fat (eller en låg skål) med grönsaker varje morgon. Även om din skäggagam kanske inte äter grönsakerna från början kommer den så småningom att börja göra det. I värsta fall får man låta bli att ge insekter någon dag, och kanske fresta med handmatning. Ett annat knep kan vara att lägga några nyömsade mjölmaskar i grönsakerna.

Exempel på lämpliga grönsaker och frukter:

Bok Choy, Zucchini, Klöver, Maskros (både blommor och blad), Böngroddar, Morot (även blasten), Ärtor, Bönor (både bönor och balja), Savoykål, Persilja, Palsternacka, Paprika, Hibiskus (både blommor och blad), Penséer, Melon, Bär, Vindruvor, Escarol, Mangola, Chickory, Squash, Senap (både blommor och blad), Solrosgroddar, Dill, Kaktusfikon, Dadlar.
Undvik grönsaker med mycket fosfor eller oxalsyra, då detta gör det svårare att ta upp kalcium. Exempel på dessa är Banan, Spenat, Blomkål, Brysselkål. Även morot innehåller mycket fosfor, så om detta ingår i dieten bör man ge lite extra kalcium.

Insekter:

Man ska aldrig ge skäggagamen foder som är större än vad den är bred mellan ögonen. Detta kan ge förstoppning och bakbensförlamning.
De lämpligaste insekterna för skäggagamer är Syrsor och Zoophobaslarver. De är enkla att få tag på och går även att föda upp själv.
Syrsor finns från de små "pinheadsen" som bara är någon millimeter till fullvuxna på ca 4 cm.
Zoophobas ska man inte börja ge förrän skäggagamen är över 30 cm. Man introducerar dem försiktigt, med max 3st första gången. Vill man undvika syrsor kan man helt gå över till zoophobaslarver efter en gradvis ökning av dem.

Zophobas eller jätte mjölmasken som den också kallas.

Det finns två olika syrsor, en svart som spelar en massa och en brun som spelar betydligt mycket mindre.

Som extra tillskott och godis kan man ge Gräshoppor, Malar, Mjölmask (om de är vita, dvs nyömsade, annars finns risken att deras skal orsakar förstoppning), kackerlackor, musungar (mycket feta och proteinrika, lämpligast till gravida honor), Flugor, Skalbaggar, Fjärilar, Gråsuggor od. Plockar du insekter ute, se till att det inte har använts gifter ed där.

Varje matning med insekter ger man så mycket ödlan vill ha under en 5-10 minuters period.

Tillskott:

Man bör ge tillskott av kalcium och vitaminer. Det bästa är att ha dessa separat från varandra. Skäggagamer bör inte äta ren vitamin A, då detta kan ge förgiftning vid för höga doser. Använd därför ett vitaminpreparat med Beta Karoten istället för vitamin A.

Kalcium bör alltså vara rent, och gärna en sort som fäster bra på foderinsekterna. Det är nämligen på insekterna, och INTE på grönsakerna tillskotten ges.

Bra exempel på tillskott är: T-Rex Micro-Stick calcium och  Rep-Cal Herptivite multi vitamin.

Utfodring:

Ungar upp till 2 månader (ca 8-20 cm):
Grönsaker: Varje morgon. Ta ut skålen på eftermiddagen.
Insekter: Små syrsor 2-3 gånger dagligen
Tillskott:
Kalk 1ggr/ dag. Vitaminer 2 gånger i veckan.
Ungar 2-4 mån (ca 20-30 cm):
Grönsaker: Varje morgon.
Insekter: Syrsor 2ggr/ dag.

Tillskott:

Kalk varannan dag. Vitaminer 1 gång i veckan.
Ungdjur, 4-10 mån (ca 30-40 cm):
Grönsaker: Varje morgon.
Insekter: Syrsor eller Zoophobas 1gr per dag
Tillskott: Kalk 1 ggr/ vecka. Vitaminer: 1 ggr/ varannan vecka.

Vuxna djur (+ 40 cm):
Grönsaker: Varje morgon.
Insekter: Zoophobaslarver eller syrsor 2-3 ggr/ vecka.
Tillskott: Kalk 1-2 ggr/ månad. Vitaminer: 1 ggr/ månad.

Övrigt:

Skäggagamer blir mycket tama och trevliga. Man kan mycket väl låta dem vara lös i hemmet, så länge man tänker på att det ska vara säkert för ödlan. Den kan även vistas ute under sommaren i ett terrarie eller i koppel. Tänk på att det måste finnas möjlighet för ödlan att gå in i skugga, så att det inte blir för varmt. En glasbehållare blir mycket varm om den står i solen och kan bli en dödsfälla.

Mer än en skäggagam:

Man kan hålla flera i samma terrarie, om tillräckligt med utrymme finns.

Man ska dock aldrig sätta ihop olika stora djur, då den större ser den mindre som mat. Det bör aldrig skilja mer än 10 cm i totallängden på skäggagamer som delar terrarium.
Man märker snart vem som är ranghög. En dominant skäggagam "nickar" med huvudet och gör "armhävningar" medan en undergiven vinkar med ett framben eller gör långsamma "armhävningar".

De visar dominans, ilska od genom att blåsa upp skägget och göra det svart. Rivaliserande hanar (eller uppvaktande dylika) kan bli svarta på nästan hela undersidan och frambenen.

En skäggagam med fullt uppblåst skägg, dock inte fullt svart.

Den dominante kan lägga beslag på maten och solplatsen. Se därför till att det finns mer än en solplats, samt att alla ödlorna får den mat de behöver. En dominant ödla roffar åt sig all mat, och växer snabbt ifrån den underlägsne. Det kan även gå så långt att den underlägsne förlorar vikt och skadas genom bett. Ser man att detta sker måste man omedelbart dela på dem.
Två hanar kommer med största säkerhet att slåss då de blir könsmogna, så skaffa antingen flera honor eller en hane och en eller flera honor. Det finns dock inga garantier att två honor eller ett par ska trivas ihop, så se till att ha ett reservterrarie om olyckan skulle vara framme.

Vinterdvala/ Brumering

Då vintern kommer blir det lite kallare och mörkare. Oavsett om terrariets värme och belysning är som vanligt kan din skäggagam märka det.

Den börjar sova mer och tillbringar tillsist nästan all sin tid i sin håla. Kanske kommer den fram för att äta, och sola en kort stund för att smälta maten. Efter en tid kanske den inte visar sig alls.

Detta är helt normalt, då skäggagamer i det vilda vinterdvalar. Det fungerar dock inte riktigt som hos däggdjur, som äter upp sig för att klara den långa vintern.
På engelska kallas det "brumation" och varför inte använda det uttrycket på svenska med.

Då din skäggagam brumerar bör du veta att den är frisk. Det kan vara bra att lämna in avföringsprov hos veterinären så att man vet om den har inälvsparasiter.

Är den frisk är det bara att låta tiden ha sin gång. Kika till den, så att du ser att den mår bra. Lyft av taket och se att den ilsket plirar nyvaket på dig någon gång ibland. Varannan vecka bör man plocka ut den, väga den (börjar den förlora vikt är något fel) och bada den i ljummet vatten. Se till att den dricker vid dessa tillfällen.

Brumeringen kan vara lätt, så att den bara sover mer ett par veckor, eller så pass djup att den sover 4-5 månader. Det är dock mycket svårt att hindra skäggagamer från att brumera, om de väl bestämt sig. När de väl sover kan man stänga av UV-röret och ev sänka temperaturen i terrariet något. Då våren börjar närma sig kan man starta igång och höja värmen för att väcka dem.

Graviditet och äggläggning:

Man bör inte sätta ihop en för ung hona med en hane. Vänta till hon blir minst ett år gammal, så att hon hinner växa färdigt. Det kan även vara bra att inte sätta ihop skäggagamer från samma uppfödare, för att undvika inavel. Har uppfödaren olika linjer går det dock bra, så länge de blivande föräldrarna är från olika linjer.

Parningen och "förspelet" kan se aggressivt ut. Hanen cirklar kring honan under ivriga armhävningar och nickanden med svart skägg. Han bestiger honan och biter henne i nacken. Vill hon inte vara med på noterna slår hon bakåt med sitt framben. Denna gest stoppar hanen, så att hon kan gå därifrån. Är hanen för aggressiv bör man dela på dem ett tag.

Honan lägger oftast sina ägg 3-4 veckor efter parning. Hon kan lagra sperma, så flera kullar med ca 3-8 veckors mellanrum kan komma efter en enda parning.

Ge honan extra mycket mat och kalcium både under och efter graviditeten.

En gravid hona blir väldigt tjock, och börjar dagarna innan äggläggningen bli mycket orolig. Hon vandrar fram och tillbaka i terrariet då hon letar efter en bra äggläggningsplats och hon gräver mycket.

Ge henne en äggläggningslåda i terrariet, eller sätt henne i en stor låda med ca 20 cm äggläggningsmaterial. Ställ en värmelampa över och täck delvis över med en handduk. Materialet att gräva ner äggen i bör vara fuktig vermiculit. Vermiculiten ska vara så fuktig att du kan krama en boll av den, men det ska inte droppa vatten av den.
Ska inte äggen kläckas kan lådan inredas med fuktig jord eller sand. Äggen bör också frysas innan de kastas, för att undvika att något av dem överlever och kläcks av misstag i soporna.
Det kan hända att en ensam hona, som aldrig träffat en hane lägger ägg. Dessa är naturligtvis obefruktade och kan kastas.

Ska äggen däremot kläckas ska de förvaras i fuktig vermiculit i en äggkläckare som är inställd på 28 grader under 60-90 dagar. Vänta med att flytta äggen till honan har lagt alla ägg och grävt över dem för att inte stressa henne. Var noga att placera äggen i samma läge som honan lagt dem, med det röda märkena (vener i ägget) uppåt. Står äggen för torrt torkar de ut och dör, står de för fuktigt möglar de. Antalet ägg kan variera från endast ett fåtal till över 30. Ofta blir det färre, och även obefruktade ägg, första gången en hona lägger ägg.
Ge honan extra mycket mat och kalcium både under och efter graviditeten.

Källa: Elin Mattsson
Foto: Andréas Sandberg


Mvh: Andréas "Bubben" Sandberg | 021media.se - Västerås hetaste nyhetsbilder | En blogg om min vardag, med psykisk ohälsa - Bubben´s | Forza Grönvitt 100% kärlek

  • Redigerat 4/12/22, 6:35 PM av Niklas
Annons:
KamillaB
10/22/07, 1:49 AM
#1

Jätte bra artikel!! *tummen upp*

AndreasS
10/22/07, 1:55 AM
#2

Tack :-)


Mvh: Andréas "Bubben" Sandberg | 021media.se - Västerås hetaste nyhetsbilder | En blogg om min vardag, med psykisk ohälsa - Bubben´s | Forza Grönvitt 100% kärlek

elmo
10/22/07, 8:24 PM
#3

Vill bara tillägga att spenat inte är bra i  för stora mängder.

AndreasS
10/22/07, 8:32 PM
#4

#3 Så sant läste det idag på något annat reptilforum.


Mvh: Andréas "Bubben" Sandberg | 021media.se - Västerås hetaste nyhetsbilder | En blogg om min vardag, med psykisk ohälsa - Bubben´s | Forza Grönvitt 100% kärlek

Tin-Tin
11/6/07, 12:54 AM
#5

Bra artikel..men här kommer några synpunkter…

*** Kalk 1-2 ggr/ månad. Vitaminer: 1 ggr/ månad för vuxen skäggis
**Detta anser jag vara på tok för litet…
Jag kalkar vid varje matning samt ger vitaminer en gång i veckan till en vuxen.

Sen tycker jag också att det är viktigt att påpeka att man måste vara lite försiktig med att plocka insekter i naturen utan att veta vad man ger.. alla skalbaggar är ju inte lämpliga, och gråsuggor kan ju ta upp tungmetaller i kroppen så de skulle jag personligen aldrig ge. Skulle aldrig ge något över huvud taget utan att kolla upp det först.

Man borde även lyfta fram fler sorter av bottematerial och även skriva för och nackdelar med respektive. Jag vet flera skäggisar som fått förstoppning av sand, och även fått sanden in i ögonen.. Detta skulle jag personligen heller aldrig använda.
Kaninpellets drar ju åt sig en hel del fukt så en skäggis kan drabbas både av förstoppning och vätskebrist vid förtäring..

Tycker även att man bör ta med att det inte är bra för honan att bli parad gång, på gång, på gång varje år för att man har dem ihop och inte har möjlighet att skilja dem åt om man ändå inte har tänkt att behålla äggen.. då bör man fundera på om man borde ha två alls, om det ska kosta på honons hälsa.

Bara lite av mina åsikter..Flört

AndreasS
11/6/07, 11:35 AM
#6

Tar åt mig av dina synpunkter och ska sätta mig ner någon dag och skriva in det du påtalat.

Själv så skulle jag aldrig heller använda sand eller reptilbark.
Min skäggis har vant sig med krossat vetekli, min svåger kollade upp det med veterinär och fick då svaret att det skulle vara ofarligt.


Mvh: Andréas "Bubben" Sandberg | 021media.se - Västerås hetaste nyhetsbilder | En blogg om min vardag, med psykisk ohälsa - Bubben´s | Forza Grönvitt 100% kärlek

Annons:
Tin-Tin
11/6/07, 12:43 PM
#7

#6 vet många som använder just vetekli och det är nog bland det enda som är totalt ofarligt om skäggisen får i sig, skulle själv kunna tänka mig att använda det.
En nackdel med det är ju att det möglar fruktansvärt lätt så man får vara väldigt observant.

Håller med dig angående reptilbark, jag anser det vara ett farligt underlag om den råkar förtäras…

En annan sak med artikeln som gjorde mig lite fundersam är att det står att skäggisar inte kan tugga…?
Det stämmer inte riktigt.
Mina har alltid tuggat det de ätit,
Zoophobas har tuggats sönder innan det svalts annars hade jag inte matat med det då de har ett rejält bett och kan ge skador på tarmar och magsäck.

AndreasS
11/6/07, 2:21 PM
#8

Min tuggar också.


Mvh: Andréas "Bubben" Sandberg | 021media.se - Västerås hetaste nyhetsbilder | En blogg om min vardag, med psykisk ohälsa - Bubben´s | Forza Grönvitt 100% kärlek

REPTILEN
11/28/07, 8:27 AM
#9

HEJ VAD ÄR BÄST ATT HA SOM BOTTENMATERIAL TILL SKÄGGISAR?ANVÄNDER MAN SAND DÅ KAN DOM JU TUGGA I SIG DET OCH LIKASÅ TÄCKBARK.MEN VAD ÄR ABSOLUT DET BÄSTA ATT ANVÄNDA?MINA SKÄGGISAR TUGGAR I SIG ALLT JAG GER DOM.MEN BÖR MAN KALKA ALLT ÄVEN GRÖNSAKERNA?MVH PIA

AndreasS
11/28/07, 10:46 AM
#10

#9 Jag använder krossat vetekli till min skäggis som botten material och det funkar kanon, billigt på odal. Kalk och vitaminer får min skäggis var 3:e dag och det funkar för honom.


Mvh: Andréas "Bubben" Sandberg | 021media.se - Västerås hetaste nyhetsbilder | En blogg om min vardag, med psykisk ohälsa - Bubben´s | Forza Grönvitt 100% kärlek

Vattnadal
11/28/07, 10:46 AM
#11

På jobbet har vi nästan alltid kaninpellets som bottenströ, billigt, går att gräva i, ofarligt att äta. Enda nackddlen är att det lätt möglar om det blir fuktigt. Viktigt att man håller noga koll under och runt vattenskålar.

Jag kalkar aldrig grönsakerna, bara insekterna, om det nu inte är så att de får insekter väldigt sällan.

Om att de inte tuggar, så inte tuggar de som vi gör. Visst tuggar de ihjäl en larv, om de inte slarvar, men de kan inte bita av en tugga från en stor paprikabit och sedan tugga på den så att den blir mindre innan den sväljs. Man ska hacka grönsaker i små bitar, så att det får plats mer i magen.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

alleycarpediem
1/21/11, 9:20 PM
#12

Väldigt bra info :)

Destany
1/22/11, 11:17 PM
#13

Väldigt bra artikel =)

Alvin biter tag i tången jag matar han med om han tycker jag e för långsam =)

Annons:
Cazzos
2/19/13, 8:51 AM
#14

Dominans och ilska i samband med mörknaden av skägget - kan det även ha med irritation att göra? T.ex. att de vill vara ifred?

Jag fick veta på min skola att en skäggagam blir mörk när den blir irriterad. Men det kanske är samma sak som du skrivit i ditt inlägg? 🙂

Jag såg även en skäggagam på husdjursmässan som var svart på nästan halva kroppen. Nästan lite läskigt!


02mxhann
6/4/13, 4:12 PM
#15

bra inlägg! fick reda på mycket som jag inte visste. 😃

02mxhann
6/4/13, 4:18 PM
#16

kom ihåg att inta ha mjölmask som basföda! det är som att en människa skulle leva på smör, och de flesta kan tänka sig att man inte mår bra av det!

02mxhann
6/6/13, 4:00 PM
#17

min skäggis Leo har ett exo terra och bakom bakrunden gömmer det sig några syrsor. Leo blir jätte sur och klättrar upp och försöker komma dit!

på_drift
7/11/13, 10:53 PM
#18

Okej, jag är väldigt ny inför detta men har övervägt det under en längre tid. 

Jag har två frågor.

1. Är en skäggis bra som första ödla? Vill helst inte ha en mindre.

2. I artikeln så skriver du om storlek osv. du skriver kroppslängd och hela längden, sen när du skriver om terrarium så undrar jag vilken storlek man ska tänka på? Jag hittade ett terrarium med måtten höjd: 136, bredd: 124, och djup: 60. Skulle det fungera för en skäggogam?

AndreasS
7/12/13, 12:12 PM
#19

Jag tycker att skäggis är en bra odla för nybörjare. Det var min första reptil och en av anledningarna till att jag 2007 startade Reptiler iFokus. Jag är idag inte så speciellt aktiv här på sidan då jag har andra intressen och driver ett enmans företag som fotograf.

Terrariet du beskriver verkar vara ett högt, skulle rekommendera ett på drygt 100cm i höjd, 130cm brett och 50-60cm djupt.


Mvh: Andréas "Bubben" Sandberg | 021media.se - Västerås hetaste nyhetsbilder | En blogg om min vardag, med psykisk ohälsa - Bubben´s | Forza Grönvitt 100% kärlek

på_drift
7/12/13, 1:15 PM
#20

Okej, det är ju en bra sak iallafall!

Jag läste någonstans att markytan ska vara minst 0,9 kvadratmeter, enligt lag tydligen. Det du beskriver landar väl på 0,78? Vet inte riktigt hur petigt det är.

Är det något dåligt med att ha ett högt terrarium för en skäggagam? Jag kan länka till det terrariet jag hittade! 

http://www.blocket.se/boden/Stort_odle_orm_terrarium_47479699.htm?ca=1_11&w=1&last=1

Annons:
Sara1214
11/18/13, 5:27 PM
#21

jag har världens FOBI för INSEKTER! så finns det något annat vitamin sak man kan ge istället för insekter? Alltså så den får i sig allt det som den skulle fått av insekterna? :D uppskattar verkligen svar!!!!!

Medarbetare på djurskydd.ifokus 😎

Sara1214
11/18/13, 5:27 PM
#22

Vill verkligen ha en DVÄRGSKÄGGAGAM:)

Medarbetare på djurskydd.ifokus 😎

[peter54]
11/18/13, 6:23 PM
#23

#21, #22 Det grymma svaret på din fråga är nej det finns det inte.

Otaku
5/3/14, 11:16 AM
#24

För ett par år sedan fann vi en Skäggagam i hästarnas ligghall. Detta var på våren och gården ligget mitt ute i skogen. Vi förstod inte alls vad för djur det var först och hur den kom dit. Den var ca 2-3 dm lång (men vi förstod sedan att den hade tappat större delen av svansen. Vi åkte med ödlan till en djuraffär i stan som brukade ha reptiler och fick då veta att det var en skäggagam och dessutom en hona. Den var för stor för deras terrarium och vi väntade på några som skulle komma och hämta den för att ta hem den till sig. Under tiden hade jag den under tröjan och värmde den då hon var väldigt kall (otroligt att hon levde!). Hon var sååå gosig och ändrade färg under tiden hon blev varmare. Dom anställda sa att hon verkade tycka om att ligga i min famn då hon liksom klamrade sig fast och ville inte släppa taget. 

Ångrar idag att jag inte själv behöll henne. Jag har aldrig själv ägt en ödla (har haft ökenråttor, tamråttor, sköldpadda, hästar, höns, katter, hundar osvosv) och skulle jätta gärna ta hand om den lilla tjejen.

Vet inte vart hon är idag, men det vore kul att få höra hur hon har det :)

Mvh Vinetta


[peter54]
5/3/14, 3:33 PM
#25

#24 Det var bra att du gjorde som du gjorde, men din tolkning av beteendet är en klassisk "förmänskligad" misstolkning. Det handlade enbart om att ödlan var kall och du var varm.

Vattnadal
5/4/14, 11:33 AM
#26

Jag har precis blivit av med min gamla gubbe. Vi hann fira 15 år tillsammans på min 40-årsdag, då han var en 25:års present.
Han blev 15 i november, och hade ett långt och bra liv. Tröstar mig med att när jag hade en inneboende 6 mån, fick hennes honor bo med honom, och jag fick en liten son i present som kläcktes efter att de flyttat.

MVH Elin

Medarbetare på spetsar och urhundar. VD på Draghundcenter

Otaku
5/4/14, 6:17 PM
#27

#25 Absolut, det vet jag! :) Klart hon inte ville släppa taget eftersom hon var så frusen. Men det fick mig att känna lite att jag ville ta hand om henne och ge henne ett bra liv :)

Mvh Vinetta


Annons:
Upp till toppen
Annons: