Annons:
Etikettminneslunden
Läst 1832 ggr
ChinemysReevesii
2014-01-06 22:23

1 år sedan

Redan gått över 1 år sedan och skuldkänslorna kommer och går som dom vill. Oktober 2012 var det. En söndagseftermiddag när jag slarvade såpass att min gulbukade sköldpadda Håkan fick sätta livet till. Jag skulle tömma ur vattnet i akvariet och som vanligt hade jag sköldpaddorna på golvet för jag hade alltid koll på att dörren var stängd när dom var ute. Vare sig jag var där inne eller ej dörren skulle vara stängd. Så missade jag det och kom på det efter ca 10 sekunder. Jag släppte hinken med vatten och sprang direkt in och kollade, 1 sköldpadda. Var är den andra?

Jag letade först på dom ställen han brukade hålla till, men ingen sköldpadda hittades. Det tog inte ens 1 minut att göra det. Sedan kollade jag i gästrummet som stod öppet (rummet närmast mitt) kollade under sängen. Ingen sköldpadda.

Sedan sprang jag in i vardagsrummet och fick då se min hund ligga och tugga på honom i soffan. Han var så sönder tuggad att det blödde överallt. Vi ringde till veterinären i Karlskoga och hörde eftersom det är vår närmaste, men dom tar inte emot reptiler. Örebro tog bara emot bokade och det samma med Karlstad. Så dom bad mig vänta tills morgondagen. Men jag kunde se att om det skulle gå att rädda honom skulle jag inte hinna vänta så klockan 16.00 la jag ner honom i transportlådan och åkte iväg. Strax efter 18.00 fick han sprutan så han somnade in. Den kvällen flöt på som vanligt annars.

Men skuldkänslorna kommer och går. Den julen köpte morsan en fotoram till mig man kunde lägga in bilder på. Det finns en bild på Håkan i den och i början tyckte jag den var fin, men nu mår jag bara dåligt av den. Jag blir helt enkelt påmind om det misstag jag gjorde en gång.

Annons:
emelieeileme
2014-01-06 22:27
#1

Åh vad tråkigt att höra. Men det var en olyckshändelse. Du får inte skylla för mycket på dig själv. Fast jag vet hur det känns, även fast jag inte själv vart i din situation helt och hållet så har jag sett ett av mina finaste djur dö över en olyckshändelse och det är förjävligt.

ChinemysReevesii
2014-01-06 22:32
#2

#1 jo men man får ju leva i nuet ochså.Brukar tänka ibland som dom säger i lejonkungen ochså "sorgliga saker händer,men man kan inte göra någonting åt det".

ChinemysReevesii
2014-01-06 22:33
#3

Ibland kan min hund inte ens tugga på sina ben utan att jag kommer och ska se vad han tuggar på för ljudet är så likt

emelieeileme
2014-01-06 22:34
#4

Jo det är klart, försökte stötta, inte kritisera.

ChinemysReevesii
2014-01-06 22:41
#5

hehe jo vet det.

Cahira
2014-01-08 00:26
#6

Vet känslan. Går själv med skuldkänslor som är tio år gamla snart. Det blir lättare med tiden är enda trösten jag kan ge. Olyckor händer snabbt och lätt och du gjorde vad du alltid gjort. Du är bara människa och här hade du bara maximal otur. 

Kram på dig. 🌺

Sajtvärd för Vallhundar, Pälsvård & Klickerträning
Medarbetare hos Hundar & Lantdjur. 

Annons:
ChinemysReevesii
2014-02-10 00:45
#7

Jo det ä välllite så.Man lär sig ju ochså av sina misstag

nakenkatt
2014-02-10 13:09
#8

Vi är inte mer än människor. Fel har vi alla gjort. och det här var en olyckshändelse. varken du eller hunden ville honom något illa.

ChinemysReevesii
2014-02-12 23:12
#9

Näe.Jag brukar tänka så när det gäller hunden.Dom förstår inte bättre.Sedan såg jag ju på kvällen atthunden hade fått sig ett bett långt upp på ena frambenet ochså av sköldpaddan.Och då blev det väll antagligen värre

Tokyo
2014-02-27 16:06
#10

Läskigt lik min lilla "historia" med Ocean, min sköldpadda. Han hade på något sätt lyckats ta sig ur akvariet (när vi inte var hemma dessutom) och hunden kom åt honom. När vi kom hem låg en blodig stackars sköldpadda på mattan i hallen, och hunden var där och bet på honom. Även han fick somna in via spruta, som tur var. Han slapp ju lida iallafall. :( Du skulle bara veta hur mycket ångest jag hade då, usch vad dåligt jag mådde.

ChinemysReevesii
2014-03-07 21:35
#11

Jo i mitt fall var det jag som hade släppt ut sköldpaddorna på golvet och glömt stänga dörren.Några dagar senare så hände samma sak nästa.Fast denna gång kom jag i tid.Och det höll på att hända min minsta sköldpadda då jag stoppat den i en låda som jag lämnat öppen för jag trodde inte hunden kom åt den där.Men efter det såg jag verkligen över mina rutiner med sköldpaddorna att lägga dom stora i en back och sedan ställa på en stol så hunden skulle bli tvungen att välta den om han skulle ta dom.På så sätt skulle jag höra.Och lägga dom små i ett glasspaket och ställa längst upp på bok hyllan.Nu har jag fått rum i källaren.Så jag gör likadant med dom små.Längst upp i bokhyllan.Dom stora lägger jag i en back och ställa in i ett annat rum som jag inte behöver gå in i medans jag håller på i akvarierna.Dörrarna till det rummet öppnas utåt.Och dessutom så skulle jag höra om hunden eller katten kom eftersom det är en trappa ner.Och min hund och katt låter så man kan tro att elefanterna flyr när dom springer ner för trappan

Upp till toppen
Annons: