07 Informationsblad Ormar

Några ord om terrarieinredning

2009-03-17 16:52 #0 av: [peter54]

Hur man inreder sitt terrarium är förstås direkt kopplat till vilket slags djur som ska bo i det. Jag bortser ifrån det för nu och betraktar istället mer generellt på vad som kan användas och vad som inte bör användas i terrariet.

Foto: peter54

Exempel på inredning för en bergskungssnok; sandblandad torv, klipp av torra ormbunksblad, hålsten och tegel, grenar av körsbär och slingor av plastmurgröna.

Bottensubstrat

Om vi börjar från botten och går uppåt, blir förstås bottensubstratet den första inredningsdetaljen att bestämma. Här finns oerhört många olika substrat att välja på, exempelvis bark, flis, spån, torv, sand, blomjord, Coco Humus, valnötsskalkross  eller diverse olika blandningar av dessa.

Ren sand är oftast negativt för att uppsugningsförmågan är dålig. Den våta delen av reptilernas avföring sjunker igenom sanden och sprider sig över stor yta mot terrariets botten. En stark och frän lukt uppstår snabbt i terrariet. En del terrariedjur bör ju hållas på sand, exempelvis sandboaormar, men då kan man lösa problemet med att ha ett lager torv under sanden så att där finns uppsugning under sanden.

I zoohandeln finns flera specialanpassade bottensubstrat att köpa, men jag tycker dels att flera av dessa är onödigt dyra, men inte nödvändigtvis bättre och några kommer ifrån barrträd (pinjeträd, Pinus pinea som växer i Medelhavsområdet), vilket enligt min mening är något man bör vara försiktig med.

Alla barrträd innehåller terpener. Det är ett kolväte som luktar starkt och som när det förångas i en förhållandevis liten uppvärmd luftvolym som inne i ett terrarium, kan bli giftigt. En del producenter hävdar att deras terrariebark är kokad och därmed befriad från terpener. Om det är sant eller ej vet jag inte, men jag väljer personligen alltid bort barrträdsprodukter i mina terrarium för att vara helt säker.

Täckbarken som finns att köpa i trädgårdshandeln kommer ifrån vanlig tall (Pinus silvestris) och den är dessutom full av barkmjöl (damm) som gör att både terrariet och djuren blir smutsiga av den.
Coco Humus är en förhållandevis dyr men bra produkt som består av granulerat kokosnötskal. Den reagerar ungefär på samma sätt som torvmull när den blir blöt respektive torr, med den skillnaden att torven alltid har ”klumpar”, vilket inte finns i Coco Humus.

Kross av valnötsskal är inte så vanligt som bottensubstrat i Sverige eftersom vi inte har valnötsträd här, men det används mycket i exempelvis USA. Precis som för Coco Humus, är valnötsskalen krossade till ett ganska finkornigt granulat, men hur det agerar i terrariemiljö har jag ingen erfarenhet av.

Flis och olika former av spånat trä kan man köpa dels i zoohandeln, eller i någon annan fackhandel, exempelvis från rökerier, där man använder alflis till att röka korv, skinka, fisk med mera. Alflis är lite grovt eftersom det är ett granulerat flis, men går bra att använda till de flesta ormar och ödlor. Det suger upp bra och neutraliserar dålig lukt i högre grad än många andra bottensubstrat. Det har också en förhållandevis mörk färgton jämfört med andra lövträprodukter. Aspflis är inte ett granulat utan mer som ”rivet” trä, det ser ut ungefär som när man river ost på ett rivjärn. Asp är mycket mjukt och har extremt bra uppsugningsförmåga. Det är dock lite svårare att gräva upp avföringen i aspfliset eftersom fibrerna liksom binder ihop i varandra. Det är också mycket ljust, nästan vitt.

Torv eller torvmull är ingenting annat än förmultnad vitmossa (Sphagnum). Detta är enligt min mening det absolut bästa bottensubstratet för de flesta ormar eftersom det är billigt, det har mycket bra uppsugningsförmåga, det har mörk färg och det går bra att blanda med i stort sett samtliga andra tillgängliga substrat. Det passar inte alltid så bra till ödlor som till ormar dock.

Vanlig blomjord använder man oftast till terrarier och akvaterrarier för exempelvis groddjur där man dels har mycket levande växter och dels har långt högre luftfuktighet än i vanliga terrarier. I ett vanligt terrarium med luftfuktighet runt 45-55 % RH fungerar blomjord dåligt eftersom det övergår mer i damm.

Foto: peter54

Inredning för en pueblomjölksnok; sandblandad torv 1 till 3 sand/torv, hålsten och grenar av syrén, samt diverse plastväxter.

Stenar & grenar

Nästa skikt, det som är den egentliga inredningen, brukar bestå av barkstycken, stubbar, grenar, pinnar och stenar. Här står det en ganska fritt att välja och vraka, men samma grundregel gäller – undvik barrträ! Om man prompt vill använda tall eller gran i terrariet, måste man se till att terpenerna är borta. Det finns egentligen bara ett sätt att få bort dem och det är genom urlakning. Detta tar åratal och det betyder att du måste hitta en bit sjödränkt tall/gran som legat i vattnet 10 år eller mer. För att vara säker på om det finns terpener kvar kan man hetta upp träet och lukta på det. Om det bara luktar blött trä kan man använda det, men luktar det terpentin är det inte bra att använda.

Många rekommenderar fruktträd till inredningsdetaljer. Det beror inte på att fruktträd egentligen är bättre än andra lövträd, men de växer ofta knotigare eftersom de klipps och ansas, vilket kan ge mer intressanta former. Annars kan man använda al, alm, apel, ask, asp, avenbok, bok, björk, hassel, kastanj, körsbär, lind, lönn, plommon och päron. En del träslag luktar ganska starkt om träet är det minsta rått, exempelvis ek, rönn och Salixarter som sälg och pil, men de går bra att använda när de torkat ordentligt.

I vissa terrarier, exempelvis för trädlevande och klättrande arter, är det vanligt att man använder bambu. Bambu är ett gräs som lätt trådar sig i ändarna. I torrt tillstånd kan det därför uppstå som vassa stickor i ändarna på bambustavarna, vilket kan skada ormar och ödlor. Se därför till att bambustavarna är fria från sådana upptrådade ändar.

Gömslen måste alltid finnas i terrariet. Det enklaste är att köpa barkstycken av korkek. De är visserligen ganska dyra, cirka 100-125 kr per kg, men de håller i stort sett hur länge som helst. Barkstycken från inhemska lövträd kan förvisso också användas, men de förmultnar rätt snabbt i den fuktiga och varma terrariemiljön.

När det gäller sten finns inte mycket att säga, det går att använda i stort sett vilket slags sten som helst. Undantaget kan vara flinta, som kan ha kanter som är vassare än rakblad. Använder man tegel bär man runda av kanterna. Betong är okej så länge man undviker så kallad lättbetong och blåbetong eftersom det kan vara giftigt. Om man vill bygga upp stenmiljöer i terrariet, måste man se till att konstruktionen inte kan rasa ihop och skada innevånaren. Man kan med fördel sammanfoga stenrösen med cement så att de inte kan rasa ihop, men tänk bara på att cementen härdat ordentligt innan konstruktionen används.

Levande växter i terrarium är väl alla terrarieägares dröm och det fungerar utmärkt när man sysslar med mindre, förhållandevis lätta terrariedjur som exempelvis kameleonter, daggeckos, grodor med flera, men det är helt hopplöst när man har endera tunga eller grävande ormar i terrarierna. Boa- och pytonormar brukar lägga sig på växterna i en vecka eller två, så att växterna omvandlas till grön sörja. Grävande och bökande ormar går ner i krukan och vänder ur jordklumpen direkt.

Foto: peter54

Exempel på botten med sandblandad torv och klipp av torra ormbunksblad över.

Annat

Artificiella inredningsdetaljer av olika slag kan man också behöva. Viktigast är förstås vattenskålen, men en del använder värmekällor inne i terrariet, antingen i form av värmekabel under bottensubstratet, eller lampor i taket. Värmekabeln får inte ha för hög effekt så att djuret kan bränna sig på den. Lamporna bör inte vara inne i själva terrariet eftersom djur lätt får brännskador om de får för sig att klättra på lamporna. Då är det bättre att göra en ljuslåda som placeras uppepå terrariet som lyser ner genom ett nät i terrarietaket.

Varning för andra värmekällor som exempelvis så kallade värmestenar. Dessa blir nästan alltid alldeles för varma och kan orsaka brännskador på djuret. Värmemattor är bra, men de bör placeras under terrariet, inte inne i det. Värmemattorna bör regleras med en termostat eller åtminstone en dimmer för att inte bli för varma. Bara de allra svagaste värmemattorna på 7 Watt är svaga nog att använda utan risk för att bottenglaset spricker.

Så här gör jag

Jag använder torv med sandblandning som bottensubstrat i alla mina terrarier. Andelen sand som blandas i beror på vilken slags orm som ska bo terrariet. Största andelen sand har jag hos bergslevande snokar och då blandar jag efter vikt (inte volym, då blir det för mycket sand) hälften/hälften sand och torv. Sedan går sandandelen neråt till bara en tiondel för exempelvis mjölksnokar som lever på låg altitud i skogsbetonad miljö. Om jag hittar så tar jag alltid hem en hel massa torra ormbunkar utifrån. Dessa klipper jag över bottensubstratet för att få en skogsbackeliknande miljö.

Sedan använder jag grenar av körsbär och apel, men även tunnare grenar av buskar som exempelvis syrén och rosentry. Sten och grus tar jag ute och då blir det förstås mest granit, både röd och grå, men jag använder också en del trasiga tegelstenar av äldre typ som skiktar sig. Min favorit är gamla grundstenar av betong, så kallade ”gråsuggor” med stora  ø 45-50 mm hål. Dessa tillverkas inte längre, så de är svåra att få tag på. Levande växter funkar inte med Lampropeltis, så jag använder plastväxter, helst murgröna som kommer i form av kedjelika girlanger.

Värmemattorna jag använder är av de svagare sorterna, 7 och 14 watt, de senare är alltid reglerade med en enkel dimmer från IKEA (Dimma heter den). Belysningen är av enkel lågenergityp, jag använder ingen UVB-källa. Istället tar jag ut ormarna i solen några gånger under sommarhalvåret. Det är tillräckligt eftersom jag mest har nattaktiva arter.

Foto: peter54

En halv "gråsugga", eller hålsten, toppen att inreda med.

 

Slutligen vill jag hjälpa till att slå ihjäl en myt. Det finns ingenting i vår natur utom myror och ormkvalster som kan vara farligt för våra terrariedjur. Därför är det ingen fara att bara ta in stenar, grenar och torra löv, mossa eller vad man vill direkt från naturen så länge det inte finns myror på dem. Allt snack om bakterier och ohyra är bara struntprat. Ormkvalster kan leva utan mat (blod) i högst tre veckor. Det betyder att för att få in det från naturen, måste en angripen vild orm ha legat just där alldeles nyss för att du ska få in kvalster. Den sannolikheten är definitivt noll.

Medarbetare på Reptiler iFokus

Anmäl
2009-03-17 17:12 #1 av: AndreasS

Kanon artikel, mycket info och lärorik.

Mvh: Andréas Sandberg | 021media.se - Västerås hetaste nyhetsbilder | En blogg om oss och vår vardag - Bubben´s & Bella´s Blogg | Forza Grönvitt 100% kärlek

Anmäl
2009-05-12 23:31 #2 av: carmas

# 1 kunde inte ha sagt det bättre själv:)

Anmäl
2009-05-13 22:45 #3 av: Crotalus-Adamanteus

Bra skrivet

Anmäl
2009-09-19 19:52 #4 av: PetiteFrancaise

På vilket sätt kan barrträdsbark bli giftigt? Jag använder Douglas fir bark, som jag tror är barrträd, i terrariet hemma. Jag har köpt det i djuraffären. Är det någon fara med det eller?

Anmäl
2010-06-14 16:32 #5 av: [iurochskur]

Så man kan använda grenar av syren träd? Har ett straxt utanför huset som jag säkerligen kan ta lite av. Ska man i så fall tvätta av det bara innan man lägger in den?

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.