Åh, det förstår jag! Jag tycker det här som alla säger med "reptiler är inga keldjur", visst, de är inte som hund eller katt, men man kan ju ta upp vissa och kela lite. Mina dabbagamer gillar att man klappar dom under hakan, då höjer de huvudet och blundar så nöjda!

Har även haft skäggisar. De är underbara ödlor! Helt klart något jag ska skaffa igen i framtiden :)!

Jag hade gärna haft en dvärgskäggis, men behöver mer plats jag med. Annars skulle jag nog haft en nu..

Min Neo kelar jag med näst intill varje dag med….

Hej, tänkte fråga dig som har haft en skäggis om dom kräver mycket och så? Jag har läst en del om dom, och skulle hemskt gärna vilja ha en. Men jag vet inte riktigt om jag skulle tröttna på att ha en. Jag har god hand om djur men eftersom jag har så mycket djur så e jag osäker om den skulle få den tid den behöver. Frågar även om du har lite tips och råd?

MVH camilla nilsson

Hmm, nu ska jag inte säga så mycket om vare sig det ena eller det andra när det gäller att "kela" med reptiler, de flesta har nog redan uppfattat att jag generellt sett är emot det.

Dock skulle jag vilja höja ett varningens finger när det gäller hur vi människor tolkar signaler, reaktioner och respons på olika stimuli hos reptiler. Bara för att en viss reaktion betyder en viss sak för oss eller för något annat djur, behöver det nödvändigtvis inte betyda samma sak för den specifika reptilen.

Jag är inte emot att man tar upp sina djur, alldeles oavsett vilket djur det handlar om, jag gör det förstås själv med mina egna. MEN, jag är övertygad om att vi oerhört lätt övertolkar rektionen hos reptilen.

Jag har för närvarande inga ödlor, men jag har flera mycket lätthanterliga ormar, såpass att de utan vidare går att sätta i händerna på en treåring. Trots allt prat om att hantera ofta för att göra djuren handvana och lätthanterliga, har jag gjort mer eller mindre tvärt om med mina ormar. Jag hanterar dem några gånger om året, det kan vara för att bara kolla av dem, för att fota dem eller för att visa dem för någon intresserad. Ibland tar jag med ett par stycken till någon skola och håller ett kort föredrag och ibland tar jag ut någon bara för att mina barn vill hålla.

Vad jag vill ha sagt är att jag tror mycket mer på att sättet man hanterar djuren på avgör hur lätt det är att få dem lugna vid hantering, än att man hanterar ofta.

Jag minns hur sur jag blev när någon talade om för mig (för himla många år sen, precis när importförbudet på reptiler försvann, när jag äntligen hade fått hem min leguan) att han inte alls blundade för att han njöt, utan att det är en reflex att blunda när något petar i närheten av huvudet. Han blundade helt enkelt för att inte bli petad i ögat!