Varför vill du skaffa ungar om det redan finns för många salamander i affärer osv?

#1 Hoppsan hejsan! Jag har tydligen inte sett att du skrivit, men jag svarar bättre sent än aldrig.

Djuraffärerna härikring har inga salamandrar, och jag vill föda upp mina egna ungar eftersom det dels är en ny erfarenhet och man lär sig mycket på det. Det blir intressant och roligt att se dem utvecklas från ägg till färdig salamander och kanskekanskekanske sälja/ge bort senare om det blir väldigt många.

Hej!

Jag förstår ditt intresse, då jag själv föder upp salamandrar (arten Cynops Orientalis). Egentligen var uppfödningen lite ofrivillig. När jag var tio år köpte jag honan och hanen som små i hopp om att just få ungar i framtiden. Åren gick, inga ungar och intresset för uppfödning försvann.

Så när jag var 15 år hittade jag dom första tre ungarna i terrariumet. En som var fullt utvecklad, men väldigt liten, och två som fortfarande hade gälar. Jag tog genast ut dom från föräldrarnas terrarium och satte dom i eget. Detta slutade dock inte bra. Ingen av dom tre överlevde..

Efter det var det lugnt på bebisfronten i några år innan jag hittade både ungar och ägg igen. Den här gången ville jag inte röra ungarna utan lämnade dom i föräldrarnas terrarium. Jag ökade matransonen en aning och såg till att det alltid fanns mat för dom att nå, men var dessutom jättenoga med att plocka ur mat som legat i för länge. När ungarna utvecklats till fulla salamandrar (dock väldigt små) så accepterade deras föräldrar dom. Som yngel, däremot, så verkar föräldrarna inte inse att det är deras ungar utan äter dom. Min hane har dessutom varit på äggen vid ett tillfälle, men då jagade honan bort honom. Eller var det tvärtom…? Minns inte riktigt, det var länge sen det hände.

Jag provade att flytta ut dom sex ungarna efter att dom var färdigutvecklade, men resultatet blev lite sorgligt. Föräldrarnas terrarium och ungarnas terrarium stod bredvid varandra och det slutade med att alla sex ungarna satt tillsammans uppe på en växt vid glaset och stirrade på sina föräldrar terrarium. Det kan ha varit en slump att det blev just så, men det såg verkligen ut som om dom längtade hem.

Efter att dom suttit på den växten i nästan ett dygn gav jag upp och flyttade tillbaka dom till föräldrarna igen. Då blev det glada salamanderbebisar igen som åt, simmade runt och försökte rymma. Precis så som jag är van vid djuren. XD Ett par av ungarna flyttade till ett eget hem vid den här tiden. Den ena överlevde, mådde bra och växte snabbt till sig i storleken. Den andra klarade sig sorgligt nog inte, så samma familj fick hämta en till unge senare.

Jag lät dom växa lite till hos föräldrarna och mogna lite mer innan jag flyttade dom till ett eget terrarium. Den gången gick det jättebra och dom anpassade sig fint till sitt nya hem. Ungarna fyllde två år i våras och mår toppen. Ska införskaffa ett till terrarium och sära på den lilla gruppen, då det verkar vara lite osämja angående maten.

Deras föräldrar fyllde tolv år nu i oktober och är fortfarande aktiva inom äggläggning. Dock försöker jag förhindra detta då jag inte har plats för fler ungar och inte har några intresserade. Jag ska se om jag har några bilder på dom plastväxterna som mina alltid lade sina ägg i/på.

När det gäller ungarnas överlevnad så får man nog egentligen mest ha tur. Dom kan födas med fel och även utvecklas fel under både ägg och yngelstadiet och då finns det inte mycket att göra. Sånt syns oftast inte utan är för det mesta invärtes.

Jag säger att båda metoderna, flytta äggen/ungarna eller låta dom stanna hos föräldrarna, har sina risker. Äggen kan ta skada i flytt, ungarna är känsliga och föräldrarna kan äta och skada. Så det är nog upp till var och en hur man vill göra. :)

Bifogar bild på mina två salamandrar, Salamando (10 år på bilden) och Deadmeat (några månader gammal). Förälder och unge. Salamando köptes på en Arken Zoobutik och lilla Deadmeat är min egen uppfödning. Han döptes till det för att jag trodde att den lilla skrutten aldrig skulle klara sig. Lever idag, två år gammal, och bor kvar hos mig.

#3 Vilken härlig liten berättelse! Det låter som att man får lära sig lite av egna erfarenheter och testa sig fram en del, men det har jag gjort hittills också så det ska väl inte bli några problem.

Visst är det väl så att hanarna är mer svullna i kloaken än honorna, och att honorna ofta har längre svans än kropp?
Jag funderar på att utöka min salamanderpopulation från två till fyra inom kort. Dels för att öka chanserna för ägg.

Det hade varit väldigt kul om du fick fram en bild på "äggväxten"! Jag har försökt med strimlad plastpåse runt en sten, och såna där.. lååånga gröna blad - vad de nu heter. Nu har jag även införskaffat mig en klump javamossa som hittills är ett omtyckt gömställe för mina två.

Btw, en RIKTIGT söt liten krabat där brevid farsan på bilden! Och tack för att du vill dela med dig av dina erfarenheter!

Jaha! Nu förstår jag. Du är väldigt smart du. Hoppas på att du kommer få många salamander ungar. Själv ska jag börja föda upp black even, banded och tricolor möss om några år :D (haha väntade på ditt svar 4 månader hahaha)

#3 Jätte rolig historia :)

#5 Hur menar du nu? Är det du som är Samsonmaster14? (stavning?)

Men jo jag hoppas på det bästa och skrapar ihop alla råd jag kommer över.

#4 Tack! :) Det tror jag är det bästa. Så länge man har rätt information och följer skötselråden så brukar det gå av sig själv, bara man är tålmodig. Och såklart, har en hane och en hona. Man märker snabbt hur ens salamandrar är och vad dom trivs bäst med.

Att hanen är mer svullen i kloaken är ofta ett sätt att se, men det gäller inte för alla salamanderraser. Längre svans gäller för mina i alla fall. Salamandos svans är kort, Salamandas är lång.

Har du Cynops pyrrhogaster så funkar det att bedöma så. Deras artvariant har också ett par extra skillnader. Hanarna brukar ha lite längre tår än honorna. Dessutom får hanarna blågråa "slingor" på huden, särskilt på svansen under parningssäsongen. Så det är ett enkelt sätt att se om det kan vara dags.

Låter som att dom bor riktigt fint! :)
Det kanske bara är åldern som är problemet? Hur gamla är dom?
Mina lägger vanligtvis ägg runt vintern, våren. Ironsikt nog så föredrar min att lägga ägg i plastväxterna jag har på botten. Hittade bild på dom från en rengöring som jag valde att fotografera (av någon anledning..). Lägger upp den här. :)

Tack så mycket! :D Lilla Deadmeat <3
Alla ungar från den "kullen" slutade upp med skumma namn..

#5 Tack! :D Vad trevligt att du tycker det.

#6 På sett och viss är jag Samsonmaster14. Jag kunde inte byta min profilbild, så jag tog bort S14 acc och gjorde ett nytt. Jag var tvungen att byta profilbilden eftersom jag var sånt där emo förr, och nu är jag helt normal haha lol :D

#7 Ja jag själv tycker att de bor ganska bra och som du säger så märkar man tydligt vad de har för personligheter och vad de tycker bäst om. Just nu har jag fyra ganska stora stenplattor som ligger på höjd, två och två som en landdel. Ovanpå har jag akvariegrus, bark, större stenar som grottor typ och någon liten växt. I resten av akvariet  är det vatten och växter, hade en rot förut men den började mögla..

Att grabbarna hade längre tår var första gången jag hörde. Om du vet någon annan bra faktakälla om salamandrar hade det varit kul att ta del av den!

..Joo åldern kan ju faktiskt vara orsaken. Jag köpte dem för snart ett år sedan, så de är väl kanske bara två år gamla ungefär, eftersom jag köpte dem från en djuraffär. En salamander jag hade haft ett par år dog i våras men han såg jag att han lade en spermagrej till en av honorna jag också hade då. Han var ju ett par år äldre, kanske 5-6?

Tyvärr visste jag inte vad det var för något, så jag tog bort den..

Här kommer en bild på hur akvariet ser ut nu, dålig dock, men man ser ju hur det ser ut ;)

#6 Haha okej, då förstår jag xD

#9 Wow, vad stort och fint dom bor! :D Där borde dom verkligen trivas. Hmm, att titta på ditt akvarium ger mig lust att göra rent mina salamandrars terrarium och dekorera om lite. :)

Jag tyckte också det var fascinerande första gången jag läste om det. Fanns till och med en bild som visade det. Den absolut bästa sida jag kan rekommendera om salamandrar och salamanderskötsel är: http://www.caudata.org/cc/

Jag fick tips om den sidan här på forumet och är där och kikar ofta. :)

Hur stora var dom när du köpte dom? När jag köpte mina var dom i bebisstorlek och växte till sig rejält under dom kommande åren. Kan hjälpa lite att bedöma åldern. Mina fyra första kommer också från djuraffär. :) Sen så har jag fyra egenuppfödda.

Dog han så ung? :( Stackars liten, var han sjuk?
Jag tror inte mina blev könsmogna förrän dom var i runt den åldern (5-6), om jag minns rätt.

Förresten, har du några bilder på dina salamandrar? :D Vill så gärna se, tycker salamandrar är något av det sötaste på jorden!

#10 Hehe ja fast jag städade nu bara häromdagen, hehe. Men nu har jag köpt mig en ordentlig pump också, så det borde vara lättare att hålla rent med. :)

Jag har också vart in på den sidan och kikat och jag håller med dig om att den är bra!

Salamandrarna jag har nu köpte jag ju som sagt för ett år sedan i december. De var inte riktigt så stora som de är nu, men jag kan väl tänka mig att de var ungefär 10 cm långa.

Ja han som dog i våras blev inte så värst gammal. Jag hade honom inte från början, det var min farbror som köpte honom från affären och hade honom i ca 3-4 år. Han hade även en salamanderkompis, fast den tog min ene katt till lunch. Men lille Göran som då dog av sig själv var sjuk. Han svullnade i hela kroppen och ville inte äta m.m. Kan ju lägga upp en bild på honom när han var som värst om du vill se. Erfarenhet får man ju aldrig nog av :)

Hur som helst bör jag nog även tillägga att han var en gulbuk, cynops encicauda encicauda.

Tror det blev en bild på när han var frisk nu, men jag kan lägga till en annan sedan.

Här är bilden på Göran när han var sjuk.

#10 Jag kan ju även skriva om symtomen eller hur han verkade under tiden han var sjuk!

Först har jag för mig att han började magra lite. Magen buktade inåt och efter ett tag svullnade han under hakan eller vad man ska säga. Han svullnade mer och mer och till slut såg det ut som att det var tungan som var svulen. Den liksom stack ut lite mellan läpparna.

Han blev sucsesivt mer och mer svullen i kroppen och slutade i princip att äta helt. Ögonen blev även lite grumliga. Han tappade även sin fina färg på vissa ställen, dock inte magen. Men han blev lite rosa/vit som små fläckar. Svansen bleknade också på det sättet, och lite blekt blå. Inte alls som parningsfärgen, utan verkligen blekt blå.

Han brukade ligga uppe på landdelen och orkade inte simma ordentligt, om man petar på svansen brukar de ju sticka iväg, men det gjorde inte han. Han kunde inte riktigt använda svansen som han skulle. Den var stel och nästan bara svanstippen var som vanligt, även om den var ovanligt slapp.

Jag frågade honom varför han inte ville vara i vattnet (telepati) och då svarade han helt enkelt att han trivdes bäst på land under den tiden. Svullnaden lade sig lite när han inte var i vattnet och jag märkte att det blev lite värre om han tog sig ett dopp.

Så för att hålla honom fuktig brukade jag ta min vattenspruta (blomspruta eller vad du säger) och spraya honom lite lätt.

Efter ett tag så tog jag mossa utifrån och hans favorit-barkbit och en låg skål med vatten och satte honom i en separat transportbur/terrarium. Jag hade den i fönstret på mitt rum eftersom han dels skulle få friskt solljus och dels för att han tyckte om att vara ute i trädgården och se sig omkring.

Han blev ju sämre och jag ville ju ta honom till veterinär, men hur många salamanderveterinärer finns det liksom? Iallafall så en kväll när jag tog upp honom i handen och jag såg att han andades, men han rörde sig knappt och jag kände verkligen hur livet sipprade ur honom.

Jag begravde honom med massa fina stenar, mossa och växter i en liten skokartong, och jag och min syster skrev varsitt brev till honom också.

Jag tyckte det vart en fin liten cermoni vi hade för honom, och jag tror att han har det riktigt bra nu uppe i salamanderhimlen :)

*hehe, bibeltext!*

#11 Ditt ser välstädat och fint ut. :) Jag får bara lust att fixa lite med mitt och göra det finare.

Det låter om om dom var rätt så stora när du fick dom. Mina var några ynka 3,5 cm.

Stackars liten… jösses, vad fin han var. :)

#12 Stackars lilla sjukling… :'( Min allra första salamander gick också bort i sjukdom, men jag har inga bilder på henne.. Tror det var samma sak som Göran hade, för det ser obehagligt bekant ut. :(

#13 Tack för att du beskrev symptomen, ska lägga Görans historia på minnet. Du gjorde det du kunde för lillkillen, det är så svårt när salamandrar blir sjuka. Sötnosen får vila i frid och ha det bra i salamanderhilmen. :) Han kan leka med min Amanda däruppe (det var vad min första salamander hette). Dom kan nog inte få några ungar, då hon var av en annan art, men det kanske inte spelar roll i himlen?

#14 Jag har aldrig sett så små salamandrar som dina i en djuraffär, men de kanske hade en egen liten uppfödning där? Jag fick beställa mina salamandrar eftersom de inte hade några egna just där. Men nu har de faktiskt ett akvarium med ett par stycken tillsammans med någon klogroda, fast man ser dem aldrig..

Ja jag kände mig kanska maktlös när han blev sämre, men det är väl inte så mycket man kan göra antar jag.

Hehe jo de får nog roligt tillsammans där uppe med andra salamandrar och härliga dammar att simma i! :)

#15 Det här var många år sedan och djuraffären jag köpte dom ifrån har stängt sedan länge. Troligen hade dom det. Vi har en annan djuraffär som har salamandrar här också, men inte den arten som jag har så inget av intresse för mig.

Man känner sig så maktlös… få veterinärer kan hjälpa en att behandla salamandrar.

#16 Håller med dig. Ville du se bilder på mina nuvarande förresten? :)

Halvar, jättego kille som precis ätit. Därför är han så tjock på bilden. Riktigt glupsk är han! haha :D

Sedan har vi lilla Esther. Hon är inte lika matglad och gömmer sig gärna i växterna och är lite skygg. :)

#17 Ja, det ville jag jättegärna! :D

#18 Åååååh, så fin kille! Världens sötaste ögon!

#19 Gud, så vacker! Älskar hennes färg och teckning.

Du bara måste meddela mig om du märker att det är ägg på gång mellan dom där två skönheterna! :D

#20 Tack så mycket! De är verkligen olika varandra på alla sätt och vis. Självklart säger jag till om det blir ägg, är du intresserad av bebisar i så fall eller? hehe.

#21 Dom är ruskigt fina! :D

En del av mig vill omedelbart säga ja, men jag säger istället att det beror på när det väl händer. Inom den närmsta framtiden är det en omöjlighet, då vi redan har det fullpackat i lägenheten. Om några år framöver, däremot, skulle det verkligen vara intressant! :)

Jag ville faktiskt ha japansk eldbuk när jag kollade i djuraffären, men dom hade bara den kinesiska och otåligt barn som jag var så tog jag dom. Inte för att jag ångrar mig ett dugg! :D Mina salamandisar är jättefina.

Fina salamander!

#22 Hehe okej, jag förstår. Jag antar att det inte blir några ungar i vår, men kanske om ett-två år. Men jag ska göra vad jag kan för att få fram bebisar redan nu och börja sänka temperaturen sucsesivt (stavning?)

Jag fick ett tips om att man kunde dvala dem i ca 5 veckor i kylskåpet! Det är ju ca 8 grader där så det kanske man ska testa?

#24 Då jag var liten så kunde jag inte mycket om det och klarade inte av att göra det på egen hand. Mina föräldrar vägrade, både hjälpa till och att ha salamandrar i kylskåpet. Så mina salamandrar har aldrig dvalat.

Har bara bott hemifrån i ett och ett halvt år och vet inte om man kan börja dvala så pass gamla djur som aldrig har dvalat förr. Men det är nog någonting att testa.

#25 Ja jag tror jag ska prova, men som du säger är inte mina föräldrar heller så värst förälskade i mina små ödlor
Men jag kanske får ha dem i "transportburen" (plastterrarium) i grönsakslådan längst ner? Den används aldrig ändå (x

Annars ska jag prova att ha dem i förrådet vi har. Ganska svalt är det och vi har sällan tänt några starka lampor.

Jag har förresten börjat fundera på vad de är för kön, mina salamandrar.
Hanarna ska ofta vara mindre, ha längre tår, större kloak och har även sett två "blåsor" på halsen på många hanar och att de har en liten "spets" längst ut på svansen. Även att honorna ska vara större/kraftigare och ha lång svans.

Min Halvar har precis fått den där spetsen på svansen, även om den inte är stor. Det är det enda som stämmer in på hanens utseende förutom att han har en något bredare svans.

Esther är runt en halv cm kortare och mycket tanigare. Hennes svans är längre än kroppen och är inte alls lika färgstark som Halvar. Det är det som känneteckar henne, men jag har kommit fram till att de är väldigt lika annars, så frågan är om de är av samma kön ändå?

Jag skickar med en bild på Halvar som jag tog för typ två sekunder sedan så får du bedöma och se vad du tror…

#26 Haha! Grönsakslådan användes nästan aldrig här hemma heller, tills marsvinen kom in i bilden. Från nästan tom till överfylld… XD

När det gäller dvala får du nog fråga en mer insatt individ än mig. Det ämnet kan jag inte ge några som helst råd i, är jag rädd. :(

Det där med att könsbestämma dom kan vara en mardröm. Även jag kan ibland börja ifrågasätta om jag bedömt den ena rätt, eller om det var tvärtom. Det är tur att båda två är så fruktansvärt olika. Långis och smalis, samt kortis och knubbis. Den ena var alltid längre än den andra. vad jag kan minnas.

Min gissning är då att dina fortfarande är relativt unga. Det dröjde många år innan jag kunde se dom större skillnaderna som nämndes. Som sagt, dessa djur lever upp till 20 år (i vissa fall mycket längre) och har säkert därför ingen omedelbar brådska till att bli könsmogna.

Du har tagit en jättefin bild på honom! :)
Svansen syns bra, men jag är som sagt osäker. Samma regler ska gälla för japanska och kinesiska vattensalamandrar när man könsbestämmer dom, med ett par undantag. (Mina salamandrar får inga färgförändringar på sina svansar under parningstiden, samt att jag inte märkt något om någons tår är längre)

Är Halvar och Esther lika gamla?
Ett halvårs eller ett års skillnad kan göra mycket.

Jag skulle GISSA på att det är en ung hane på bilden. Tycker hans kloak är lite utmärkande, men det kan vara bilden också. Är svårt att avgöra riktigt. Kan försöka ta bilder på min hona och min hane tillsammans så kan du jämföra. Våra arter är trots allt väldigt lika.

#27 Hehe ja jag tror också att han är en ung hane, och han och Esther är lika gamla. Jag köpte dem samtidigt och fick ju som sagt beställa dem. Nöjd med bilden är jag också, man ser det mesta som man behöver se, haha.

De är ju rätt unga och som du säger så lever de ju ganska länge, det är mycket möjligt att de knappt är "tonåringar".

Deras kloaker är lika stora, Esthers är möjligen lite mer långsmal. Hela hon är som en sticka hur mycket man än försöker göda henne. Haha.

Men när jag ska köpa två till tror jag att jag får säga till djuraffären att jag vill ha en av varje kön, så att jag inte råkar ha 4 salamandrar av samma kön.. hehe.

Har du förresten märkt någon annan skillnad på dina när det är lektid med tanke på att du inte såg någon förändring på svansen? Skicka gärna med en tydlig bild på mamma och pappa salamander så att jag kan gämföra lite..

En annan sak jag kom att tänka på är att Halvar har börjat sitta med svansen i "fladderställning". Du vet säkert hur hanarna uppvaktar honorna med svansen.

Han liksom drar åt sig svansen längs sidan och ibland knorrar han den lite. Men han har aldrig fladdrat mde den..

Bara.. en grej jag kom på sådär ur tomma intet, hehe